beordrad sovmorgon!

klockan är 09.12 och alla barnen sover. Det kallar jag lydigt. Igårkväll marscherade jag runt och kommenderade dem att sova länge idag. Alla tre. För jag kände att jag behövde det... hm, den enda som är vaken är jag, och så har det varit en bra stund nu..

Fast till mitt försvar måste jag dra till med en klassiker "det var inte mitt fel".. alltså jag ville sova längre, men eftersom knodden i magen verkar fatta lite trögt, så har den sparkat och levt rövare där inne.
Och den hittar nya (o)trevliga ställen att sikta in sig på, långt ut på sidorna, eller varför inte långt upp bland revbenen?

Njuta sig lite frukost, själv i tyst hus, tror jag bestämt...