inte sommar än väl?!

Hade på mig shorts idag. Premiär. För det var så svett-varmt på altanen. Aouch! Som det bländade... alltså nu måste det till nån intensivkörning med brun-utan-sol, eller nåt... eller Dove Bronze.. funkar det tro?

(speciellt läckert är det att sockränderna sitter kvar...)

kungligt!

Ja, det är superfotografen som hållit sig framme ännu en gång

Det är rätt långtråkigt att titta på, för allt går så långsamt, men vad gör man? Det är ju ett stycke historia som spelas upp mitt framför näsan på en... alltså tittar man...

På Prins William och Catherine Middletons bröllop alltså. Ni är med?

Jag såg inte hela, det ska erkännas på en gång. Men jag hann med att undra över lite saker. T.ex...

- de där träden man såg i kyrkan, var de riktiga? Står de där alltid?

- hur är det med klädkoden? Det skickas ju ut inbjudningskort, och där brukar det stå hur man ska klä sig...kavaj, smoking osv. Men hur tänker de som kommer från ex Saudi-Arabien, där de har de klassiska "shejk-munderingarna"... är det same, same, but same? Oavsett klädkoden, tillhör de undantaget som bekräftar regeln? Eller de kanske har det under "klänningen/skruden"? Och så räknas det liksom som att de har smoking, fastän det inte syns?

- hattar... hattar överallt hattar. Oj, så jag undrar hur en del tänkte innan de valde... det satt ett exemplar alldeles bakom drottningmodern och det var ju inte bara en hatt hon hade på sig, det var en installation! En liten staty på huvudet. Det fanns massor av exemplar, och vissa hade verkligen gått "all-in"... det kändes väldigt brittiskt.

- om man gifter om sig, kan man få hyra in en gosskör då? Jeez vad de sjunger vackert! Trots att de har utseendet emot sig.

- var det meningen att buketten skulle vara så liten? Den var jättesöt, men fick också hennes händer att se rätt stora ut.

Ikväll har vi satt i oss barnens sista påskgodis, det som är kvar ska slängas. Det är ändå bara de äckliga kvar, som man bara äter om man absolut måste. Och det är ju lite konstigt, att jag alltid måste det.

man får passa på, lusten kan avta väldigt fort...

Ni vet hur det är.. man har lite svårt att hålla sig.. fastän det inte är dags för flytt på rätt länge, så är man liksom lite uppe i varv och vill sätta fart. Allt som man gör i förväg är alltid mycket roligare och känns lättare än när man sen väl måste ta tag i det...

Så idag vräkte jag ner alla sparade vinterjackor, höstjackor, fodrade regnkläder, regnställ, overaller, thermobyxor... allt! I en prydlig hög. Nu är det sorterat i olika säckar, en del ska skänkas och en del ska sparas.
Lillebror tyckte det var toppen att hasa sig runt bland de måttligt rena kläderna, ända tills han satte sina två tänder i brandsläckaren...

en annan utmaning jag gått och lurat på i flera dagar nu..

.... vi har ett "arkiv" med kvitton. Man kan väl säga att vi följer ett slags kronologiskt system, om man vill vara snäll...uppblandat med lite diverse garantier och bruksanvisningar.

lådan är överfull... och fullkomligt skriker ut "rensa mig, få ordning på mig"...

och här har jag kommit en bit på väg... och precis upptäckt hur låååångsamt det går....nånstans här i processen är det man funderar på att göra en "yvonne ruwaida" (=och tycka att det blir för jobbigt med så många kvitton och bara göra pappersremsor av dem)... men efter en timmes träsmak i baken var jag typ färdig. Typ. Bättre än innan iallafall. Och det räcker för mig.

å förresten, den här byrån.... ett av få exemplar av ful-furu som finns kvar i huset.. jag vill måla om den. Pianosvart eller vit. Vad blir bäst?

vilken dag det blev ändå!.. :o)

Det kunde man inte tro när man vaknade till pissregn att man skulle gå och lägga sig, glad och lycklig...

Det är inte varje dag man lägger sig och känner sig yngre än när man vaknade. Idag är jag 28 grå hårstrån yngre när jag somnar... ah... känslan i det!

å så lite feber på det...

hur man är säker på att 2-åringen inte fejkar sjukdom, för att få slippa gå till dagis...

hon har snart sett klart hela Barbie-filmen... den är 1h 25min lång.. och hon har inte lämnat soffan en enda gång...

Kolla på väderleksrapporten först kanske?

Dagens första punkt på "att-göra-listan" = häng ut tvätt på torkvindan!

check...

en dag i solglasögon

Jag hade världens roligaste inlägg på gång, inatt vid halv tre-tiden... men tyvärr mindes jag inte mycket av det när jag vaknade.
Lillebror har feber, snorar och hostar. Sover dåligt och jag sover om möjligt ännu sämre...

Så vi håller en låg profil idag. Trötta och tråkiga, med påsar under ögonen (nåja, iallafall jag)

som Mont Blanc, typ...

Jag brukar ju tvätta en hel del. Ungefär 1-2 tvättar om dagen, i snitt. Nu har jag varit fullt upptagen av att vara förkyld, att njuta av det sköna vädret, att dela ut påskbrev, och att über-röja i huset... så jag har inte tvättat sen i torsdags...

Tjoho! Vad jag kommer att behöva tvätta ikapp.... och stackars små skolbarn som inte har rena underkläder... hoppas det torkar bra på altanen, under natten..... hängde nyss upp det.. borde funka va? Lite kyliga kanske?
Äsch, bit ihop, kommer jag att säga. Det är ju rent iallafall. I-landsbekymmer.

har ju glömt att säga en liten grej...

Jag hittade några tulpaner i rabatten, de passade bra inne tyckte jag. Annars är jag mästare på att säga till barnen att blommor inte ska plockas, de är vackrast ute...
Och man kan ju få låtsas ibland, att man är en "sån där" som ständigt har buketter med snittblommor runt om i huset.. det passade extra bra idag, när det var ett par som kom och tittade på vårt hus.

Vad?

Jo, det är sant. Vårt hus är till salu.

Jag har varit väldigt trött på huset det sista. Men det är inte husets fel. Det är ju vårt fel, vi är för många. Vi står ut med varandra under årets mörka månader, och sen när det blir sommar blir vi kära i varandra igen, vi och huset...

För det är minimalt med underhåll, så man kan mest ligga och njuta (njuta av det svenska sommarvädret? varför tror ni vi glasade in altanen?).
Ja, det är alltså till salu, för vi har hittat ett större hus. Fast jag kommer sakna vår trädgård och eftermiddagssol på altanen...

nu röjer vi!

Dagens projekt; rensa toaletten från onödiga grejor. Eller, det var ett delprojekt.. egentligen röjer vi i hela huset, överallt på en gång...
Perfekt en dag när det är så härligt väder ute. Men jag är kraftigt förkyld, så jag har inget emot att hålla mig inomhus och gnälla över hur synd det är om mig.

Å här var det grejor... urväxta kläder. Rensas, sorteras... inte så kul under tiden man håller på, men det är väldans härligt efteråt. Tycker jag. De större barnen håller inte med. De tycker man kan strunta i såna värdsliga saker.

Under tiden som jag skurade och rensade lilla toaletten på onödiga grejor, passade jag på att skura mig själv lite också. Det gillades.

Vi har slängt en massa saker som sparats under flera år, för att man kanske kan komma att behöva det senare. Eller för att man ska måla om, eller piffa till... Nu har jag nått självinsikten att om det inte har skett under de 10 åren vi har bott i huset, så kommer det antagligen inte att ske "any time soon"...

Det finns antagligen också en hel del som skulle kunna säljas på Blocket... men just idag var jag mer åt SLÄNGA-hållet. Vem orkar lagerhålla nåt som nån kanske kommer att köpa, för en löjligt låg summa?

(Men det är ju allmänt känt, sedan min "försäljning" barnvagnen", att jag hellre bara ger bort saker. Kosing, cash, stålars, escudos verkar inte vara min grej...) Lättnaden i att bara se allt skräp och bråte åka iväg... gör mig lättare. Gott.

Nu sitter jag med röd näsa, matchande ögon, ond hals, fruktansvärt trött. Men med ett garage och källare som är i hyfsad ordning. En tvättstuga och ett badrum som är städat... skönt.

Och imorgon är det ännu en ledig dag. Halleluja på det!

inte "rocket science" precis...

Min plan, eller lysande idé, som jag tyckte, för dagen var att se hur många timmar (minuter) jag kunde hålla mig ifrån godis.

En vinkling hade varit att ni fått gissa vad klockan var, när jag nallade ur barnens skål med påskgodis första gången för dagen.

Ja, och sen skulle jag chocka alla genom att säga att jag inte tagit nåt på hela dagen. Japp, just så, det var planen. Och det skulle ha gått skitlätt.

Men sen kom det lite grejor i vägen. Så, det blev inte av. Typ humörsvängningar och sånt.

10.17

Glad Påsk, i år igen...blandade bilder.

Nej, jag vill inte ha prickar! Fröknar vill jag ha. Fröknar i ansiktet.
(tänk om jag vetat det från början, hade sparat en del tid och frustration)

Än så länge glada miner. Inget har tröttnat. Ingen är åksjuk. Ingen har lågt blodsocker.

Min typ av ägg.

Segrare i år igen. Den stora påskäggknäckartävlingen. Självaste VM, kan man kalla det. Den tävling som räknas. Då spelar det ingen som helst roll att jag loosat i stort sett alla andra tävlingar under resten av året... Jag regerar!I ett helt år.

Vi tyckte det var en käck idé att klä ut Lillebror också. Det tyckte inte han.

Så ja, gladare miner... med "fröknar" på kinderna han också..mustaschen har runnit bort med snoret.

Nu blir det inget mer idag. Ha en skön kväll.

i gott sällskap

Långfredag kl 21.30:

-Nej, men hörrni, då tar jag och går till jobbet dårå...

-Vad menar du? Ska du ut till köket eller?!..

-Ja, precis... ni är välkomna att göra mig sällskap, jag ska plocka ur diskmaskinen...

- Eh, får se... kanske sen..

Och det var väl ungefär det svar jag hade förväntat mig. Men det gjorde ingenting. Ingenting alls. För jag hade med mig Karl Fazer som sällskap. Och det var inte så tokigt det heller.

skeptisk av naturen

Och för övrigt har jag bett att få kolla min besöksräknare. För jag tror att den har "gone bananas"... komplett.
För nån dag sedan var det helt otippat ca 350 olika besökare. Var kom de ifrån? Varför?
(nej, 350st är inte jättemycket, men jag har varit mer än nöjd med mina dagliga ca 50, och då blir man lite.. ja, förvånad)

Från det ena till det andra;
Jag saknar häcken som grannen massakerade förra sommaren. Och han som skulle fixa nya plantor (efter först ha varit grymt nöjd med resultatet), han har nu sålt sitt hus och flyttat. Så nu är det nya grannar att visa sig för. Helst inte i bikini. Trögt. Med bikini alltså.

Ja, nej, nu ska jag ut i lekstugan med Lillasyster. Hon har tjatat i fyrtiofem minuter. Och min plan att hon skulle glömma bort, gick rätt dåligt.

Glad Påsk iallafall!

halvt färdig, men helt slut..

Långfredagens projekt brukar vara att fixa alla påskbreven, och att inte bli ovänner på kuppen. För några år sen var jag mycket mer noggrann, numera skiter jag i om de är målade och om rätt person får rätt teckning på påskbrevet.

Det är lite industri över det hela. Ut med en massa muggar och skålar, fördela. Ett par uppdrag var får de(tre ägg i varje! två kolor i varje! en klubba i varje! marsch pannkaka! osv...) och sen är det klart!

Fast i år var ju Lillasyster och Lillebror rätt enerverande att ha med. Lillasyster för att hon delade ut väldigt godtyckligt. Och sen tog tillbaka igen, och stoppade i munnen. Så det var ett kapitel för sig att försöka ha koll på att det var lika i muggarna..

Och Lillebror... Lillebror, lillebror....han har en ljudnivå och ett register av olika ljud som alla kan klassas som "miljöpåverkande" och "buller"..

Annars gillar jag påsk. Faktiskt.

inte ens i närheten..

När känns det nånsin så här? När har man nånsin haft den här känslan i kroppen? Eller att det sett ut så här?

Det kan jag svara på åt er.

ALDRIG

Och det hjälper inte att skorna är dyra och tightsen sköna att larva runt hemma i....

kors i taket!

jag har putsat några fönsterrutor... vi har ju inglasad altan så det finns att göra. Vårsolen är underbar men obarmhärtig. Här hjälper inget fjäsk från min sida, det lyser in och visar all flug- och fågelskit...

Inför "halvåtta hos mig" är läget följande;
Förrätten är förberedd, varmrätten likaså och efterrätten är helt färdig. Nu kan folket komma. Och gärna Helge Skoogh också. Vi har inte hört nåt från honom. Borde vi oroa oss? Fixa stand-in?

Halv åtta hos storasyster (& mig verkar det som )

Storasyster är full av goda idéer, och har en del goda vänner med rätt många idéer de också. Nu på påsklovet har de "halv åtta hos mig" hos varandra. Det började i måndags och det avslutas här hemma imorgon kväll.
Jag försökte få det lite tidigare, med tanke på att de minsta barnen, kan bli lite åt det monstruösa hållet ju senare det blir.
Men jag förstår ju det, det blir ju inte "halv åtta hos mig", om man tar det klockan halv sju istället. Bad mom. Dålig idé. Kapitulerade på tre röda.

Storasyster har valt italienskt tema och följande meny.
Förrätt: Tortellini med baconfräs
Varmrätt: Lasagne
Dessert: Panna cotta med bärsås

kan det bli nåt av det tro? typ rester till mig?...

för att inte tala om låren..

16361 steg. Det är vad jag har hunnit med idag. Det är nästan mitt rekord tror jag. Och nu har jag jätteont i fötterna. Och smalbenen. Och vill absolut inte gå mer. Vilken tur att man kan dela ut påskbrev med kvasten, så att säga.
Fast jag kan inte låta bli att undra; hur bär de sig åt? De som går uppemot 25.000-30.000 tusen steg på en dag... de måste ju ha dunderont. Nästan dubbelt så ont som jag, om man tänker rent matematiskt.

joråsåatte...

Ingen av mina barn har varit överförtjusta i att klä ut sig, måla sig i ansiktet och sånt. Möjligt att vi är släkt. Nån har gråtit och vägrat, nån annan ljugit för fröken och sagt att de inte hade utklädningskläder med sig, fastän de hängde i en påse på deras plats. Allt för att få slippa.

Nu var det dags för Lillasyster på dagis, de som ville fick klä ut sig, så skulle de ha lite påskaktiviteter för sig. Påskbrev och sånt. I tre dagar har vi mentalt peppat henne att vara katt. Men hon ville ändå inte. Oavsett vad vi sa...

Men tänk när du ser alla andra barn på dagis, och de har målat sig och så.. då blir du kanske ledsen? (bra försök där, inte!)

Tillslut hade Storasyster övertalat henne... hon var inte speciellt sugen, som ni ser på bilden.

Vi kom till dagis och när vi kikade in hade hela två stycken målat sig i ansiktet... två...

Åh, en helt annan grej...

nu känner jag mig lite som Olle Sarri, när han bara virrar omkring och tänker saker....

jo, om man tänker sig att man har borstat tänderna, och sen sitter och biter sig på insidan läppen.. måste man borsta tänderna igen då?

Nån som vet?

För det finns väl en logisk förklaring?

Satt och mös i soffan tidigare i kväll, med en febersjuk storebror, ser på "Äntligen hemma" och Lulu Carter som gör elementskydd. Eller skydd, nåt som ska hänga i vägen så de inte syns..

Varför sitter alltid elementen under fönster mamma?
?

Ja, varför gör de det? Om man t.ex. har dåliga fönster är det väl dumt att låta värmen smita ut direkt? Är det bara estetiska skäl? Men visst är det väl så, att elementen sitter under fönstren? Eller är det bara jag och storebror som inbillar oss kanske...

Bagaren & Kocken, el liknande...

Storasyster och en kompis var gullliga och höll ställningarna när jag sov en liten stund. (Att inte få sova om nätterna för att Lillebror hostar och snorar är inte nåt som gynnar varken humör eller utseende så jag fick förhandla lite...)
Alltså, en liten lur i utbyte mot att de fick baka. Det gick väl sådär, de missade att smälta smöret. Men lyckades ändå finfördela det på ett imponerande sätt. Däremot var det svårare att ändra på att de tog matskedar istället för teskedar när de måttade upp bakpulvret...(det blev en rätt ohärlig eftersmak)
De var jättefina, en kort stund i ugnen, sen poff sjönk de ihop.

Här letas det efter nåt att piffa upp dem lite. Appearance is everything i den här åldern.

tada!

Tjejerna bjöd frikostigt till alla som ville ha. Ta så många ni vill!

men jag borde väl få pluspoäng för entusiasmen?!

Jag läste nyss på en annan blogg om Lyckan och Stoltheten då ens barn har gjort nåt gulligt på dagis. Som fått sitta och sprida sin glans på dagisets vägg, så att alla andra har kunnat se. Ett Mästerverk som är mycket vackrare och mer genomtänkt än alla andra barns. (Ja men precis, de har bara ett barn. Det är deras första. Det är möjligt att det inte behövde förtydligas) I vilket fall som helst, så fick det mig att minnas (hur otroligt gammal jag snart måste vara) en liten incident på dagis för några år sen, när Storasyster kommer springande med en teckning i handen, när det är dags att gå hem. Oj, vilken fin! Har du gjort den helt själv? En jättefin julgran!! Men mamma? Det är ju ingen gran, det är pappa... Eh, jaha?... vad fint gumman.... ska vi gå då? .... (Jag var helt säker på att det var en julgran...även om jag medger att jag kanske tittade lite snabbt. Ännu jobbigare är att en av fröknarna påminde mig för ett tag sen. 5 år efter det hände.... helt onödigt får jag säga)

Panchos-varning!

Det här är lite sånt som pensionärer gör. Skickar in knasiga naturbilder till tidningar och sånt... konstiga träd, tidiga blommor och djur i udda sällskap.

ja, vad ska jag säga...den är ju lite söt? Fast och fin. (Ett helt meningslöst inlägg om en potatis, med gropar i skinkorna..charmigt...)

viktiga beslut ska inte stressas fram

Kolla så fint jag ringat in gardinen...

Idag är 17 april, det är närmare 4 månader sen jul.

Julgardinerna hänger kvar ännu. Men jag är inte stressad, jag vägrar gardinstress. Jag tänker känna mig fram till vad jag ska byta till. Länge och väl ska jag känna mig fram. Eventuellt kanske jag tvättar fönstren också, samtidigt.

Men det får inte bli för mycket sånt tjafs.

Vid en närmare inventering av våra fönster har vi bara ett fönster som har tyg-gardiner, resten är hissgardiner/rullgardiner i diverse material. Inte tyg. Inte gardiner man byter efter säsong. Som sagt, jag vägrar stressa över gardiner....

deppigt på hemnet

Ja, det är ett I-landsproblem. MEN.. när jag klickar i vad jag(eller vi dårå) har för husbehov... då kommer det typ bara upp såna här.... Kråkus Slottus...

kalajs!

Här är de; experimenten. Kladdkaka med smultopping och chokladkolapaj. Salladerna som vi åt innan, glömde jag helt att ta kort på. Så märkligt.

och tydligen hade vi plats för morotskaka och kolakakor också... det gick sannerligen inte nån nöd på oss precis... nu behöver jag inte äta förrän efter påsk. Hade ju varit hur bra som helst, om man bara kunnat gå och lägga sig ett par veckor och smälta all mat. Som en boaorm.

Jag är proppmätt. Och kommer att få finnar.

När man inte har nån större ordning på sin stil, är det väldigt fräscht att man har släkt att lita på. Bild ovan och nedan. Jag glömde några grejor vet jag, men det var inte för att de var fula, de var bara lite borta, precis när jag fotade. Lite som jag.

Lite lustigt är det att jag fick två halsband, för jag tänkte på det häromdagen att det nog minsann var dags nu, att pynta sig lite... och tada! Det ena är ett halsband med barnens namn på. Imponerande att de fick plats med namnen utan att det är stort som ett solur.

Skålar, fat, muffinsformar, en bok om glass, chai the, praliner..... finfina grejor allihop.

En härlig dag, i härliga människors sällskap. Jag tänker att de säkert smittar av sig lite... visst?

Imorgon börjar påsklovet. Wish me luck...

ni som är utomlands...

Ikväll skulle jag ha förberett en massa. Vi har ett försenat kalas imorgon, och egentligen är jag urtypen för att planera och ha allting gjort i förväg. Flera dagar i förväg, med listor att pricka av. Så dock inte denna gång(fast jag verkligen hade behövt listorna..). Orken har helt försvunnit och jag bara rycker på axlarna, tänker: jaja, det får bli som det blir. Det funkar för många andra, så varför måste jag vara så manisk jämt..? Ha allting framställt ett par timmar innan gästerna dyker upp.. och låtsas vara klar i sista minuten för att inte verka just manisk... Dock har jag fått gjort det viktigaste. Man måste ha ordning på sina prioriteringar i livet. Två efterrättskakor. Två nya varianter som jag inte gjort tidigare. Som står i kylskåpet och ropar efter mig varje gång jag öppnar. Och inte får smaka. Chokladkolapaj och kladdkaka med smultopping... Det missar ni som är ute och reser. Det skulle ni ha tänkt på. Så går det. Ut och semestra. Tsss....

den gamla hunden sitter

Nu testar vi. Resten av familjen ser på Talang. Men jag tycker inte det är så kul med män som stoppar mynt i näsan.

Så jag sitter och pillar lite med datorn. Och nu ska vi testa lite.. jag har inte fått kläm på det än, det kan jag erkänna med en gång. Jag verkar ha förtvivlat svårt att hålla ordning på färgpenseln. Jag darrar som någon med abstinens, typ efter socker.

Det här är en bild på 2010 års tomte. Enligt säkra källor ska han ha haft utomordentligt fin hy. Och det är det jag vill markera på kortet. Inringat i rött. När jag gör det i paint är det ett jättestort kort, och jag ser bara en knapp tiondel i taget. Men här i bloggen blir det jättelitet...det jag har ritat alltså... MEN, jag har gjort det själv.

Ja.. tänkte ni ville veta, vad jag gjorde, en fredag som denna..?

såld

Nej, vi har inte satt ut vårt hus till försäljning. Nej, vi har inte köpt nåt annat hus. Men jag drömmer om det. Och vi letar fortfarande. Det går så där...Jag försöker att inte prata om det, och att inte tänka på det. För då kan jag inte sluta verkar det som. Tvångsmässigt gnäll på vår obefintliga hall, fylld med grus och barnvagn. Och miljarder skor. Till miljoner människor. Ni ser...

MEN, om vi skulle sätta ut vårt hus till försäljning, och det skulle tas bilder,ha folk på visning och sånt där... då tror jag att det är detta som verkligen kommer att sälja huset. For sure! Det behöver man inte vara mäklare eller expert för att förstå. Vad säljer bättre än flicktrosor, våtservetter och en påsktupp, bara för att nämna nåt...?

En blick på detta mästerverk och saken är biff! Nej, att få sålt vårt hus, det är jag inte ett dugg orolig för.

jag kan lätt bli mutad, med en chokladboll eller så.. (två)

Storebror med bästa kompisen kusin Vitamin. Får vi baka chokladbollar? Snäääälla!? Ena halvan av mig ville bara säga nej. Tvärnej. För den vet hur det kommer att se ut efteråt och vem som får åtgärda det. Andra halvan tyckte det var lite gulligt, och lite nyttigt för dem... och andra halvan vann. För jag var väl lite sugen själv också...

Av nån anledning blev det inte så många. De hade en bra förklaring, men den har jag glömt nu. Uppläggningen var av underordnad betydelse verkar det som.

Men Lillasyster verkar inte bry sig nämnvärt, det är hennes hand som sticker fram i nederkanten av kortet.

Kvar i köket var diverse kletiga/bruna fingeravtryck på våra vita skåpdörrar, en diskho som såg ut som kriget, en diskborste som matchade det och pärlsocker över hela golvet. En framdragen dammsugare, som de sa att de använt, vilket säkert är sant, frågan är bara var.

H&L goes nature!

För att inte alldeles ge upp, bestämde jag mig för att dagen inte alls var en skitdag, trots att den började lite skevt, utan tog ut kameran(och Lillebror) på en liten tur. Med tvång. Här skulle det fotas... det här är det längsta inlägget nånsin. Med nästan bara bilder. Ja. Se och njut.

Det är nåt speciellt med alldeles små och nya saker, som de här lupinbladen. Späda. Det låter godare också. Spädmorötter, spädgris, spädlamm, spädbarn. Späda Späda Späda. Gott. en liten späd Scilla. Eller? Jag bara chansar här... det är tur att det är min egen blogg jag skriver och låtsas i... Och vad heter den här tro? Egentligen tycker jag inte att den är så söt. Men färgen är fin.

Ytterligare en spädis. Videung. Som fortfarande verkar vara lite åt det sovande hållet....förstår det.

De här små fjuniga kuddarna som växer vid sidan om cykelvägen är så söta. Nåt gräs? Yttepytte liten...efter att ha kollat att ingen var i närheten var det bara att slänga sig ner för en närbild. Allt för konsten. Allt för er.

Inte är de speciellt vackra de här heller. Men de gör en glad, bara genom att de finns. Och lyser upp de tråkiga dikena...

Men frågan är om inte vitsipporna är de allra vackraste. Eller de allra mest våriga, iallafall. Snart kommer det vara fullt med vitsippor i backarna och jag ska tvinga ut alla barnen för att ta stämningsfulla kort. Tyvärr är det ju inte så mjukt som det ser ut på håll. Stora böljande backar av grönt och vitt. Sanningen är ju att barnen ska modella, låtsas tycka att det är mysigt. Att sitta på blöt mark, med stubbar i baken och ryggen. Allt medan mamma ropar "bara ett till"
...

och när man pratar om modella.... Så här skulle det ju inte bli.. men bilden sammanfattar nånstans ändå min tyngd som fotograf. Missar huvudet/ansiktet, missar naturen, men får med stolpen. Med skärpa. Och helt utan smink. Idag igen.

jo sörrni, så här glad blev Lakritstrollet av sin promenad i solen. Innan regnet. Häppåer!