ett litet guldkorn

Jag ska inte påstå att jag inte ser på TV, för det gör jag ju. Men det finns inget som jag slaviskt följer, vilket är rätt skönt.
MEN....

( Sherlock till vänster, och Watson till höger, rätt givet)

jag råkade sladda in av en slump, igårkväll, på SVT och såg Sherlock Holmes.... I'm hooked! Han var ju helt ljuvlig och märklig! Så politiskt inkorrekt, frispråkig och arrogant emellanåt så att tårna krullade sig.... Jag längtar redan till nästa avsnitt, som jag inte har en susning om när det kommer. Nästa söndag, kanske?

Ja, jag vet, det är en påhittad person. En karaktär. Men rolig....

Ärligt, har ingen fett hår längre, eller?

Nej, allt var inte bättre förr. Jag säger det direkt. MEN, det var väldigt mycket enklare att köpa schampo. Det fanns för(mot?) torrt hår, normalt hår och fett hår.

Jag drar runt på Hemköp och ser ut som Dregen i huvudet, och ska försöka hitta schampo mot/för fett hår. Mission Impossible.

Det finns schampo för färgat hår, tunt hår, lockigt hår, slitet hår, frissigt hår, permanentat hår, för normalt hår och för skadat hår.... men inte fett.. varför inte?

Är det skämmigt att ha fett hår? Är det mer pinsamt än att ha skadat hår? Eller tunt och flygigt? Eller är det bara jag, som nångång emellanåt lyckas få till lite fett hår?

Jag vet inte jag, det är ju som det är liksom.

Det fick bli för normalt hår. Så får vi se. Det låter iallafall inget vidare, fett hår. Nästan som en svordom.

sovit som en prinsessa!

Det är nästan sant, faktiskt...
Efter förra natten(natt till söndag), som var allt annat än nice, hade jag inte några större förhoppningar...

Men vi stoppade lillen till sängs redan vid halv nio. Näsan rensad med Nezeril, och en Alvedon i ändan...
Själv preparerade jag mig med en hel Fazer Cashew. Testa den!

Och det verkar som att jag inte blir pigg eller effektiv av socker, tvärtom, jag varvar ner och blir trött och trevlig.

Iallafall verkar det ha varit rätt melodi, för han sov i stort sett hela natten, stoppade bara i nappen ett par, tre kanske fyra, fem gånger... och när han sover... ja, då sover ju jag också.

Allt tack vare rätt preparering. Att jag inte tänkt på det tidigare?

Choklad är ju så mycket godare än valium..

beslutsångest

Nej, det är inte jag på bilden. Den har jag helt ärligt snott, nånstans ifrån, som jag inte minns nu. Borde sovit för längelänge sen..
Jo, jag kan inte komma överens med mig själv om mina grå hår. De är verkligen inte så välordnade som på bilden.
Mina grå hår sitter i små kolonier, och är alltid lite konstiga i formen. Några kan ibland vara lockiga, fastän jag har nästintill kriminellt rakt hår. Det är nästan som med svamp. Svampställen. Ja, i skogen alltså. Man har vissa platser som man vet att det brukar växa svamp på. Och så blir man jättenöjd när man kan hitta dem, och speciellt jag som har ett ickeexisterande lokalsinne. Tänk när jag hittar svamp. Ojoj. Det är ju ett smärre mirakel. Fast nu har det ju inte hänt på kanske 10-15 år att jag letat/hittat svamp. Jag är glad att jag hittar tillbaka till bilen efter att ha storhandlat.

Men nu var det grå hår det skulle handla om. Jo, det är alltså samma med mina grå hår. De finns på vissa speciellt ställen och där brukar jag leta, lite vanemässigt. Tvångsmässigt, skulle kanske en del säga. Och det är nu jag inte kan riktigt komma överens, med mig själv.
Ska jag:
a) vara glad? "ha, ni kan inte gömma er från mig!"- nu ska ni dö! (möjligen lite drastiskt)
eller
b) vara besviken? eftersom det skulle kännas mindre tamt att inte hitta några...

Det är ju inte världens viktigaste grej.

men ändå..

apropå tänderna..

jag har tidigare klagat över munsköljmedlet Flux. Att det smakade så illa, att jag tillslut la ner hela grejen... moget. Men jag tänkte ju att jag skulle köpa ett annat medel, det blev bara inte av.
Så för ett tag sen fick Storebror tid hos tandläkaren... och plötsligt blir det ju väldigt noga att borsta tänderna. Tandtråd och grejor...
Det är ju lite svårt det där.. man kan ju inte hota dem med tandläkaren, för man vill ju inte att de ska få tandläkarskräck... men ändå...

och plötsligt kom jag själv ihåg att jag lovat min egen tandläkare, att jag skulle munskölja.. Sagt och gjort.... köpte då istället den här godingen. Snygg flaska.

Fick den geniala idén att jag skulle skölja tänderna samtidigt som jag satt på toaletten, för att slå två flu(g)or i en smäll. Och att jag inte skulle spotta ut, förrän jag var klar på holken. Det verkade som en fiffig idé, varför vet jag inte riktigt, men det var säkert det där med att slå två flugor... iallafall..

Lyckligt ovetande om;

a) att jag hade en blåsa i munnen

b) att Listerine är starkt. På gränsen till radioaktivt...

Gode Gud! Det tog ett par sekunder innan det kändes som att det brann i munnen. Ögonen tårades. Kallsvettiga handflator. OCH det bästa av allt, det var helt omöjligt att kissa!

Där sitter jag alltså... kissnödig, med tårarna rinnande, men kan inte spotta ut, för att jag liksom har bestämt att jag måste vara klar först... Jag fick ju ge mig tillslut och spotta ut... och satt och flämtade med saliven rinnandes... som en guldfisk. Fast med saliv då.

Ibland måste man bara imponeras av sig själv, och sina goda idéer...

(och det blev EXAKT samma resultat, när jag fick den goda idén att göra om det, kvällen efter...)

långt, osammanhängade...

inlägg.

Jag är inte dummare än att jag förstår att jag är lyckligt lottad som kan vara hemma med ett litet barn. Eller typ två barn, är det ju. Jag trivs med livet. Men ibland blir jag så sugen på att jobba. Ibland blir man ju påmind, det åker förbi nån lastbil, som man känner igen. Eller man går förbi nån människa som man har varit kollega med.

Inatt var en bättre natt än igår, men med en del vakenperioder... tankarna härjar fritt (så hur vaken jag egentligen är, är svårbedömt...) Inatt var det fullständig pingis i huvudet när jag skulle försöka somna om.. :
194422
artikelnummer
6654 kortnummer till utlastningen
semtracker
mellanlager
lokalradio
rullbredder
matt
volume
tyska säljkontoret
45 obesvarade mail
ED-dokument
släppa en order bakvägen
äta lunchen vid datorn
kollegor som överröstar allt
silk
förtullning till Ukraina
kollegor som gör allt för att göra inget
164423
risbundet
Schåsef..
kollega som ger en detaljerad beskrivning av hur man kokar får i kål
PM6
plocklagret
containerlast till Portugal, Leixoes
1000 ark löst på pall
EB
Perra
klippa från mellanlager
94:or
fraktskador
Elfi, Conny, Gabi, Jessica, Böhme
64x90
kunder som väntar på lastbilar
APT-möte
63x88
kontrollera frakträkningar
DSV-37004
Bartels
Nicolai, bokar 200ton, ropar av 20..
KI-ZZ-340

Jag är inte heller dummare än att jag förstår att om jag hade haft ett jobb väntande på mig när barnledigheten var slut, så skulle jag njuta mer. Och känna ågren över att behöva jobba. Och jag vet att jag romantiserar mitt förra jobb, och bara minns det roliga. Kanske hade det varit annorlunda om jag valt att lämna det själv, för inget av de andra jobben saknar jag. Men i det här fallet fick jag inte välja. De la ner fabriken utan att fråga mig först. Lite snobbigt tycker jag.

Så, nu är jag väl klar tror jag.... nu ska jag njuta av min lilla snoriga gullunge. Stoppa näsan i hans tjocka kinder. Snusa honom i nackhåret (där han varken har snor eller matrester...) pussa hans fötter...

tror ni att sömnbristen har nån effekt på hjärnan, hur man tänker? Dagen efter alltså... Hur bra och snabbt man tänker? nej, väl?!... eller?

Äsch, jag kompenserade det i såna fall genom en stabil frukost. 7 kardemummaskorpor, en bit tigerkaka och en kopp the.
Inga problem med att ta bra beslut tycker jag...

den går inte till historien

som en av de roligare dagarna... den här dagen, idag. Men som en gammal kollega brukade säga, den började dåligt redan igår. Eller i vårt fall, redan i natt..


Lillebror har masat runt, sovit dåligt. Varit tät i näsan, rosslig i halsen... Jag sov gott från 23.30-01.33... sen var det ett enda töcken, upp, lägga sig igen, upp, lägga sig igen... det var sätta i nappen, vända på lilleman, amma, flytta lilleman, fixa sängen, nerspydd, fixa en vattenflaska, nya näsdroppar, törstig, gå på toaletten, sätta i nappen, vem ropar mamma?
Sista gången jag minns är 05.30...

en sån dag som man borde försökta hitta en lucka att sova, men det var inte så enkelt, timingen med sömn och mat var inte så bra... sen fanns också en lista över saker som behövde tas tag i, och den var lång....

Men jag kände mig lite som de här muffinsen... ser ni? De har liksom släppt från kanten....svampig...

förstår precis varför det kallas för "muffinsmage"... precis som min, fastän min såklart inte är såpass solbränd...

Tada! säger Lillebror..

jag har råtränat.... fastän jag blivit förkyld och allt... och så gnäller morsan om att jag bara spyr... jag som är i mitt livs form, schysst!

och ibland måste man vila lite. En inplanerad liten micropaus. Va? Trodde ni jag hade ramlat eller?... det kallas intervallträning, sörrni!

God morgon!

Skönt att veta att jag hann med allt igår, städa och plocka och sådär...så idag kan jag bara glida runt...

uniform

Jag behöver en arbetsuniform här hemma.
Jag stiger upp på morgonen och tar på mig en uppsättning kläder. Men det är aldrig de samma som jag tar av på kvällen sen... under dagens gång har jag blivit nerspydd på byxor, tröjor och nästan jämt också sockarna... så om jag mot all förmodan matchade kläderna i början av dagen, så är det helt säkert att jag inte gör det på kvällen.
Jag hasar runt i jeans som jag egentligen har lagt undan. Men vad gör man när de andra inte hunnit torka på strecket...?

Så.. nu efterlyser jag nån slags snygg arbetsuniform, förslagsvis i galontyg. Lätt att torka av diverse snor, spy och matrester.
Gärna med stora fickor som man kan stoppa i grejor som man går runt och plockar. Saker som ska flyttas till rätt plats.
Och med mugghållare, napphållare, snuttefiltshållare. Och kanske med möjlighet att hänga fast tvättkorgen på ryggen. Några "bra att ha"-krokar för snabbt uppkomna behov av häng... typ blöta underkläder som man behöver få snabbt torra...
Block och penna... ja.. knäskydd..

Och snyggt ska det vara, det sa jag väl?
Seså... sätt fart, alla kreativa med tid över. Och bergis god nattsömn.

I'm waiting... omatchad och ful.

optimist, pessimist, realist eller komplett idiot?!

Ingen som har träffat mig kan säga att jag är en översvallande optimist. Även om jag för den delen inte är en grinig pessimist heller. Bara grinig.
Jag tror väl att jag hamnar nånstans i mitt-träsket. Realist, tycker jag känns som ett seriöst ord att använda. Det är jag. I vanliga fall. Och oftast.

Men nåt hände med hjärnan när Lillebror föddes. För jag är helt övertygad, VARJE kväll, om att "den här natten, då kommer jag att få sova, jorå".....
Jag tror det på riktigt. Det är inget jag bara hoppas på, jag tror att det kommer bli så. Lägger mig och är så tacksam för att jag ska få sova.
Fastän statistiken säger nåt helt annat. Statistiken säger att jag inte har sovit en hel natt sen våren 2008. Plus minus nån vecka.

Och så blir jag sur och besviken när så inte blir fallet. Och jättetrött. Hur dumt är inte det?! Vore det inte mycket smartare att sikta lågt, och sen bli glad för den hela sömn som blir?...
och så här ser man ut, kl 07.05, alldeles för tidigt.... tjusigt! Det syns inte här, men jag är ruskigt fet i håret.. hade passat bättre i ansiktet...

men ikväll.. då, då ska jag tänka till. Det blir säkert hemskt annorlunda.

Sötaste syster yster!

Grattis på födelsedagen syrran! Hoppas du får en härlig dag, det är du värd. Du är en skön filur och jag älskar dig gränslöst. Utan dig vore världen en mycket blekare och tråkigare plats.

Och ja, det är ok att slänga strumporna. Det var kuvertet som var själva presenten....

Jag googlade förresten fram det här kortet på dig... coolt va?!

kram

sick cabin, eller sjukstuga kan man också säga..

Eventuella planer för dagen kastades om intet.. 3/4 av barnen är sjuka. Det hostas, snoras och has feber... På vissa håll vägras det ätas och det bara gnälls och gråts...

Som ansvarsfull förälder vet jag vikten av att få i sig nyttigheter. Blåbär och hallon är inte så dumt, och så är det ju gott också.

Och när man river ett rejält täcke med choklad över och sen sätter in i ugnen....Då blir det nog ännu nyttigare. Är jag ganska övertygad om. Då ska vi bara fånga oss en bit glass att servera till det hela. Enbart för att få nåt kallt för febern.

Och slutligen en liten hittad bild på temat sjukdom/handikapp.. bara lurar på hur de hur visste de att jag skulle komma förbi..?...

Ikväll hejar jag på Alvedon, näsdroppar och Sveriges handbollsherrar...

För snabb för sitt eget bästa?

Det är inte alltför ofta som jag är snabb, och än mer sällan som jag är för snabb. Men plötsligt händer det, tydligen...

Häromdagen, det var nog när jag antingen skulle frustrationsgöra thekakor, eller panikrulla köttbullar... härjade runt i skåpen, slängde fram slevar, slängde in använda ingredienser tillbaka i skåpen...
Och vid ett tillfälle kopplade det lite fel. Jag slängde in skärbrädan i skåpet igen (ett sånt där högt, från golv till tak) och med andra handen slängde jag igen skåpsdörren. Med huvudet kvar i skåpet. Åh, vilken smäll.... bortom ont, skulle jag vilja säga. Det sjunger än...

Sen blev det inte ens ett blåmärke... men vid närmare eftertanke kanske det är lika bra. Hur skulle man förklara det liksom?
Men ont gör det...

Tummen Upp!

för Teri Hatcher! Ni vet hon som spelar i Desperate Housewives... ja, det vet ni ju. Och med risk för att detta är väldans gamla nyheter. Men jag skriver ändå. Hon, och några till, var gäst hos Oprah angående utseende.
Och jag blev så oerhört glad. Och liksom lättad. För vet ni vad hon har gjort? Och har blivit världens grej i USA?.. Jo, efter en dusch, fick hon för sig att ta kort på sig själv, som hon egentligen ser ut. Den person som egentligen är hon. Och sen la hon ut dem på Facebook (ja, jag avskyr Facebook, men det här var bra..)...

De visade också upp en video hon tagit av sig själv när hon vaknar på morgonen och åker till jobbet. Med hår som ett skatbo, med mörka ringar värre än mina och torra läppar. Man fick se hur de grejade håret, sminket och kläderna.. och vips! .... så var hon lika vacker som hon alltid är i Desperate Houswives...

Det var så befriande att höra någon berätta att det tar ca 2h för att se naturligt fräsch ut, att allt beror på ljussättning och en fläkt för att få håret att flyga.. (ja, nu järnvägars ska här sparas ut hår... värmefläkten borde väl funka, va?)

Att när man ser stjärnorna på omslag på Elle och allt vad det heter så är det så starkt retuscherat, att de själva önskade att de såg ut sådär...

Det är inget fel med vackra bilder, vackra kläder, fint hår, smink. Men man ska komma ihåg att det bara förskönar en sida av oss. Utsidan. Och vi består av så mycket mer. Att vi inte ska låta det få bli måttstocken, bilderna på omslagen eller i reklamaffischerna, för de är inte verkliga. De människorna finns inte.

ja, jag vet inte... jag tyckte det var väldigt skönt att se på Oprah igår iallafall. Med tallriken i knät. Med glass(precis ungar, den är slut nu..), jordnötter och chokladsås.

Idag ska jag springa. För att få frisk luft i lungorna, för att kroppen ska få arbeta och huvudet vila. Men inte för att se ut som en desperate housewife...

dagens...

Sockernivå: jämn, fin... hög.

Men jag säger som Christer Björkman "imorgon är en annan dag"

Dagens!

Väder: soligt, minusgrader... alldeles väldigt bra faktiskt.

Besvikelse: 3003 steg på stegräknaren

Insikt: jag har nu två blöjbarn med blöjor som stinker häger... yuck! (kanske att hel-amma inte var så dumt ändå...)Fräschaste trappa: ja, gissa var den finns...

Lunch: Idealmakaroner och hemrullade köttbullar (lika avslappnat som gårdagens thekakor)

Outfit: ja, den fick vi inte med på kort... nerspydda jeans och nerdreglad top från HM. Dubbla sockar från Bloms. Skorna passar bättre så. Men det nog snart dags att byta...både skor och outfit.

Överraskning: en Elle-tidning i brevlådan, yey!... tack!

Lortgris: Lillebror som numera äter allt han kommer över. Och sweet Lord vilken tid det tar att få honom mätt... (hel-amma var inte så dumt, kan man ändra sig?)

Tips: köp en ficknäsduk att stoppa i fickan på blazern. Va? Vem skrev det? Jag?...

Det kvittar: Holland. Jag har inget emot Holland. Men vill jag åka dit? Vet inte. Gäsp. Ungefär så känns Holland...

Uppdrag: skaffa en ny deodorant.

Känsla: jag MÅSTE skaffa ny deodorant..

peace out!

minns ni min häck? vår häck...sorry...

Vi hade en gång en häck, en stor ful men väldigt täckande häck. Den delade effektivt vår gräsmatta från grannens. Och uppväxt på landet var det väldigt viktigt. Jag gillar inte att ha grannarna rätt upp i bikiniöverdelen. Om man säger så.
Förra årets vinter gick hårt åt häcken och grannen lobbade hårt för att få klippa ner den. Om vintern gick hårt åt häcken, så var det ingenting mot vad han gjorde. Han totalkapade den!

Såg förresten en bit av reprisen där Maria Montazami och Anna Book umgicks i 24h, jag fastnade vid det faktum att det var Anna B som hela tiden slängde sig med engelska ord, och inte Maria...anyway...vem är jag att döma?

Igår ringde det intensivt på dörren.. och där är han. Grannen..med nåt intensivt och vilt i blicken. A man on a mission... jo..
- Hej, jo, jag tänkte på det här med häcken...
- hej, jaha? (det är ju tonvis med snö ute, över häcken, hallå?)
- VA, har ni fått ett barn till? Tredje?
- njae, det är fjärde.. faktiskt..
- Åh, f*n, det var som h******e... ska ni ha fler?!
- va?...nej....
- jo, just det... den är ju väldigt blandad, med hallon och ölandstok, och den kanske inte ser så grann ut... så jag tänkte att om jag gör jobbet och så delar vi på kostnaden?
- va?
- ja, vad kan det gå åt? Ett par plantor per meter, 50 plantor kanske? Spirea?

Säger alltså mannen som så sent som i höstas tyckte att häcken tog sig riktigt bra. Att den såg riktigt bra ut. Med en blandning av ölandstok, hallon och spirea.
Nice, delad kostnad alltså....

Har jag sagt att jag skulle kunna tänka mig att byta hus?

när man är helt koko.. å kanske lite frustrerad. Eller tvärtom...

Det är inte så att jag bara sitter på ändan och inget gör om dagarna. Men ändå är känslan den att jag aldrig får nåt gjort. Inte ett skit. Hänga, eller vika tvätt räknas liksom inte. Fixa krubb eller disken räknas inte heller... Jag vill göra nåt.. nåt annat. Men jag hinner aldrig. Jag längtar efter att få till nåt litet projekt, att kunna slutföra nåt, måla nåt, lite mer bestående än smutsiga underkläder. Det liksom gnager i mig...

Jag, eller vi heter det ju, tittar efter större hus. Och jag är så sugen på att komma ur detta huset. Det har funkat bra, men det är ju för litet. Det är lite som att ta på sina egna skor igen, när man har provat runt nya skor i skoaffären. Inte speciellt upphetsande. Det gör mig gråhårig att bara flytta runt på grejor när man ska försöka röja.. nödlösningar. Förvaring i hallen, löst på golvet, Ivar-hylla från Ikea, grejor som inte har nån bra/egen plats. Som bara flyttas runt mellan våra olika städningar. En trasig skrivare på Lillasysters rum. Och jag är ju egentligen en sucker för ordning.
Så när frustrationen blev för stor en dag för ett tag sedan, bestämde jag mig plötsligt för att börja plocka ner lite grejor. Vad som helst, bara jag fick ta tag i nåt. Flyttplocka sig lite. Fast vi inte ska flytta, vad jag vet iallafall...Såg mig runt efter vad som kunde tänkas vara lämpligt? Tavlor och kort fick det bli... så nu sitter det lite skruv och spik och ser lite vilse ut på våra väggar. Men det var skönt mot frustrationen...tillfällligt..

Så idag kom frustrationen tillbaka... och jag gillar ju att baka. Det kan vara rätt avkopplande. Men det var ju inte riktigt det idag. Kom på tanken kl 9.20.... lillebror sov i vagnen... rivstart.. rotade runt i skåpet efter recepten på de snabba thekakorna... flängde ihop en deg... ut i hallen kika ner i vagnen... lugnt.... sprang mellan bänken och bakplåtarna, slängde ut thekakorna på pappret... han får inte vakna, inte när jag har degiga händer... skynda skynda... det blir som en tävling... jag hinner inte snyta mig utan får springa med näsan upp i taket, bakåtlutat...

Faktiskt så hann jag få ut alla bröden innan han vaknade... puh...

Bildbevis att det faktiskt är sant. Att jag sen fick ställa klockan och springa som en get mellan matning och kolla bröden i ugnen är ju en annan väldigt avkopplande historia...

men åh!..

Jag hade precis bestämt mig för att spara ut håret. Men så såg jag Änglagård på bio igår... och järnpiller vad snygg hon var i håret! Fanny/Helena B... hur gör jag nu då?!...

inte alldeles felvaggade!...

måndag morgon kl 06.35 kom de två stora intassande med frukostbricka....

nåt måste vi ha gjort rätt :O)

(ja, det är jag som tagit ett bett i mackan, kunde inte hejda mig innan kameran kom fram...)

helt slut!

vilken dag det har varit... Vinterstudion har varit helt späckad. Jag har varit tvungen att ha full fokus för att inte missa nåt. Fixa i ordning soffan, kuddar och filtar, vätska och huvudvärkstabletter. Laddad.

Det har varit första åket i slalom. Herrar tror jag. Manfred Moelgg låter väl manligt? och Klaus Kröll? (vad är det med slalom och herrnamn?)

Det har varit stafett damer i sprint.

Det har varit skidskytte, jaktstart herrar. Ferry vann!

Det har varit en repris av fredagens skidskytte, herrar.

Och så har det varit andra åket i slalom. Fortfarande herrar. Svenskarna var ju sådär.

Det har varit stafett herrar i sprint.

Och så har det varit skidskytte, jaktstart damer... 4.a och 6:a blev de.

Ni förstår ju själv. Helt utmattad. Men i ugnen står en kladdkaka, för att få upp energinivån igen. Och vad gäller sockret... det är ju måndag imorgon. Det är det måndagar är till för....

fin burk!

Kunde man inte tro att jag skulle gå och hitta en fin gammal burk? Va, va va?... visst är den fin? Än så länge är det lite osäkert var den ska stå. Och vad jag ska ha i den. Vi får se... Det var 600g kola i den från början, men det är jag starkt tveksam till. Vågen visade +1,2kg när jag vägde mig precis efteråt.. nåt fusk...

ok.. jag har inte köpt den själv. Jag har fått den.... men fin är den iallafall.. tackar så hjärtligt, det var gulligt...

Bingo!

Där satt den! Skönt att man har (med)systrar som är med ända in i kaklet... :o) Tänk att man kan bli så glad. För 1 minuts musik... tack söta!

www.youtube.com/watch?v=c3rogDkjRJc

och när den dagen kommer, då jag har tid att sätta mig ner och läsa böcker... då kanske det blir Stieg Larsson...man vet aldrig.

04.55

här är lite tankar som susade förbi när jag matade lilleman....

- om man har badkar, ska man duscha sittande eller stående?
- om man redan har blivit förkyld, hjälper inte C-vitaminen nåt då?
- vad är mest miljövänligt, att spola ner snytpappret eller att slänga det i soppåsen?
- varför springer de hela tiden i Fab5?
- duscha eller dammsuga... (ifall jag inte hinner båda, vilket väljer jag?)

Fredag, då blir det pytt..

Lite gott och blandat alltså. Gamla rester...
vi får se hur det här går... sitter framför datorn med en vilt dreglande liten bror. Han leker med en napp fastknuten i gammalt julsnöre.. hur länge han är nöjd vet man inte, därför blir det högsta växeln i... kvalité utlovas ej.

Första veckan i skolan avverkad, snart. Vilken omställning.. jag gillar ju rutiner och trivs bäst så, men att ställa om. Jeez.. man peppar barnen att det är ok att vara trött, men inte ok att vara snäsig och otrevlig. Haha... vem behövde den peppningen bäst tro?!

Inte bara jag, utan hela familjen behövde saneras lite från socker. Vi var praktiskt taget inlagda i socker. Konserverade. Därför togs beslut om att nu skulle det inte fikas i tid och otid. Och gissa om frågorna har haglat?
- när ska vi fika?
- vad ska vi fika?
- inte fika?
- varför då?
- finns inget hemma?
- kan jag gå och handla?
- kan jag inte få gå själv då?
- men om jag tar egna pengar då?
- snälla?
- snälla snygga?

Alla som kände sötsug skulle gå och ta sig en frukt... här är vår fruktskål på tisdagmorgon... rykande åtgång... och självklart en estetiskt snygg skål... det löper som en röd tråd genom vårt liv och hem..

så där, nu är vi beredda... jag måste väl vara knäpp, för även om jag tycker att det ser fräscht och gott ut... kan det inte tävla med choklad... ?

och så en liten luring på vår köksbänk. Det är en åksjuke-tablett. Den tappades på golvet av en vuxen familjemedlem. Hittades av en annan. Och nu tänker jag se hur länge den får ligga på bänken innan den som tappade den, tänker pilla tillbaka den i förpackningen (ja, man kan slänga den, men ibland blir de väldigt dyrbara... ingen vill torka spy i en bil, i minusgrader med för lågt skurna jeans, tro mig...)... Och ja, den vuxna familjemedlemmen som hittade skulle också kunna pilla tillbaka den... men då blir det ju inget roligt eller hur?

Tabletten kom upp på bänken 2/1... you do the math.. :o)

Fredagsmys ikväll kanske?

mad men

hjälp nu halvtanten att hitta en låt..

Serien Mad Men som alla verkar ha sett, och bara just därför vägrar jag, samma med Stieg Larsson-böckerna. Inte läst, och inte sett. Ensam i Sverige mest troligt. Var var jag? Jo, Mad Men... de gör ju reklam för serien på nån tv-kanal... och det är en jättebra låt till... nån som vet vem det är och vad den heter? Tror inte att det är ledmotivet till serien... den har jag hört, den är jättedålig.

så, nu dyker vi tillbaka i tvätthögen...

Family Life

Jag tror jag låter snutten tala för sig själv... och skrattar i smyg åt "eländet"..

å hur har er dag varit?

kampen går vidare!

Jag har inte gett upp ännu.
Jag skulle inte gå så långt att lova nåt, inte när det gäller socker.
Då litar jag på mig själv lika mycket som Tullverket litar på sina anställda gällande porrsurfande....

Iallafall. Även idag har ju sockersuget visat sitt fula tryne. Och jag har käkat skorpor så smulorna har sprutat åt alla håll... 4-5 gamla pepparkakor som jag hittade av en slump har också slunkit ner... de var lite mjuka, och smakade skåp, men är man sugen så är man. Och saft, så sugen på saft.. Lite läskigt...

Men jag har iallafall inte fallit för frestelsen att baka nåt eller gå till Kvarnis och handla nåt. Och det ser jag som en delseger. Så. Sån är statusen. Och snart måste jag lägga mig och sova, så att jag inte hinner bli sugen igen.

För som sagt, jag litar så där lagom på mig själv, när det gäller sötsaker...

måndag kl 11.48... kris...

Planen sprack, litegrann... bara lite, 2st geishabitar....

måndag - upp till kamp mot sockret!

Måndag. Det är en bra dag att börja förändra saker. Fast oftast känns det mycket bättre, när man tänker på, bestämmer sig för det, kvällen innan. Inte lika kul när måndagen väl infinner sig.

Planen ser ut som så att det är dags att ta i med hårdhandskarna mot ständigt fikande. Ständigt sötsug, ständig påfyllning. Små godisgömmor i nästan alla skåp.Bilden visar min frukost. En stor sked linfrö och en stort glas med urin. Eller, det ska visst vara C-vitamin... men det ser ju rätt suspekt ut...

Då så... nu sätter vi fart, mot toppformen!

när jag ställer en egen diagnos

man vet rätt säkert att man har nåt slags beroende när man ställer sig en söndagkväll, kl 22.48, och bakar en kladdkaka....

Och dessutom tycker att man är värd en rejäl slev med glass till. (Testa gärna den här förresten, den är jättegod. Om man är åt kaffelikör-hållet. Vilket jag bara är i glassformat. Lite finlirare så.)

Lägg gärna märke till de stilfulla minimalistiska verktygen som ligger så fint på vår köksbänk.

Och man är ännu mer säker på att man har nåt slags beroende, när man tidigare på kvällen var på kalas och fick semle-tårta. Och blåbärspaj. Med gräddig vaniljsås.

Men jag äter bara så här sent på kvällen i medicinskt syfte. Jag sover mycket bättre om jag lägger mig mätt och go...

(Faktiskt helt sant, oavsett om det bara innehåller socker, eller inte.... vi jobbar så bra tillsammans, min kropp och jag...)

fortfarande lördag....

ja, men det är ju det. Lördag fortfarande. Iallafall jag och de äldsta barnen ser på discovery om vår hjärna. Om vårt undermedvetna, vårt minne... en massa grejer. En sk mentalist (tyvärr inte han på bilden) som visar olika trick med människor, tankeläsning m.m. Väldigt intressant. Och självklart tänker jag att "nehej, du, jag skulle minsann aldrig gå på nåt sånt"... för så tror man ju. Att man själv ska vara lite smart och inte så lättläst.

Men nåt jag funderar på ibland är istället vad som avgör vilka saker som bestämmer sig för att fastna i huvudet, när det är så mycket annat som vägrar stanna kvar?

Jag har väldigt svårt för kungar, deras barn och barnbarn, vad de hette och varför... historiska saker... men av nån anledning har årtalet 1520, för Stockholms blodbad fastnat. Varför?

Jag vet att Peter O'Toole spelade huvudrollen i den ofattbart gamla och svartvita filmen Lawrence av Arabien. Varför? Jag har ju inte ens sett filmen..

Jag är grymt imponerad av periodiska systemet och hade gärna kommit ihåg mer av det jag läste på högstadiet och i somras... men icke. Däremot minns jag att en klasskamrat på gymnasiet inte spottade ut tuggummi på marken, ifall det kom en liten fågel och pickade i sig det. Då skulle det fastna i näbben och fågeln slutligen dö. Och jag tänker på det varje gång jag är ute och går, och har glömt spotta ut tuggummit innan jag gick.

Paul McCartney gifte sig med en vegetarian, Linda, och de startade bandet Wings. De andra Beatlesmedlemmarna var inte så hejdlöst förtjusta i henne. Jag är inte nåt Beatlesfan, totalt onödig information som tar plats på min hårddisk. Jag hade mycket hellre haft lite mer kapacitet vad gäller lokalsinne istället. Kan man byta, eller nåt?

Det är lite samma med hjärnkapaciteten som med vikten, det sitter liksom lite på fel ställen.

lördag

världens tråkigaste rubrik. Men jag kom inte på nån annan, och lillebror somnade nyss klockan 22.45. Så vad kan man kräva av en utsliten medelmåttig svensk ung tant? Inte en klatschig rubrik iallafall.

Nu har övriga i familjen klippt sig. Även Lillasyster som på bilden ovan har fått en lite för lång lugg. Lite ostyrigt sådär. Det är alltså innan klippningen. Efteråt var hon helt lyrisk och mest lyrisk över att hon hade fått "flingor" i håret. "Flingor, mamma, titta flingor"!...

Och hon var jättesöt i sina slingor. F'låt, flingor...

save or shave?

Djupa funderingar i början på detta år... stora och svåra beslut att ta. Ska jag spara ut håret lite, eller ska jag klippa det kort igen?

Vånda. Beslutsångest. Svåra grejor...

hang with me - ifall ni minns?

Jag trodde inte låten skulle komma... jag väntade och väntade. Men tillslut kom den, fast på stretchingen. Skit också. Då är det ju så tyst att man inte kan sjunga med.

Jag som hade tränat texten järnet.... jahapp... det var det det.... värt

Med en dåres envishet...mer viktiga grejer...

Ja, just så. Med en dåres envishet tror jag varje kväll när jag lägger mig, att jag ska få sova en hel natt. Jag ser fram emot att få sova, och sova länge. Fastän det inte har hänt sen, sen jag vet inte när. Över två år. Typ. Är det inte lite märkligt, att jag ändå tror att "i natt, då ska jag få sova"?

Om man vill vara lite åt det positiva hållet, kan man säga att det är ju tur att jag är den sorten som älskar att få somna om.

Somna om, det kan man lätt tro att det är nåt som bara händer. Men icke, det är en konst. Skön konst. Det är mycket man ska tänka på. Och efter alla mina nätter, har jag fått en del erfarenhet. Jag känner mig lite generös ikväll, så jag bjussar på den. Erfarenheten. Alltså.

Ok. Oavsett vilken anledningen är till att du har vaknat(för min egen del är det oftast att lillebror vänt sig, eller hostat, eller tappat nappen, visat ett livstecken)...

- öppna bara ögonen om det är absolut nödvändigt. Man kan kissa utan att öppna ögonen.

- och apropå det, när du lagt dig tillrätta för att somna om, om du snuddar vid tanken på att du är kissnödig... gå med en gång, bums.... det försvinner inte.

- lägg dig tillrätta, lägg rätt hår och öron. Inga öron ska ligga dubbelvikta åt fel håll. Inget hår i ansiktet. Oskönt.

- försök att inte tänka på vad du ska skriva i ett blogginlägg, eller vad du ska hålla för ett tal. Det finns bättre tillfällen för det. Du minns det troligen inte iallafall. Vilket är lite synd. Töm huvudet. (i mitt fall ganska lätt)

- om du har en ledig dag, en potentiell sovmorgon, glöm inte att ta bort påminnelser från mobilen. Som t.ex. barnens jympapåsar... (jajamän, been there, done that)
sov gott!

viktiga grejer

Jag använde trettondagsaftonskvällen åt viktiga efterforskningar. Har de olika linserna olika smak beroende på vilken färg de har?

Ja! Det tog mig nästan en hel påse för att kolla det. På olika viktiga sätt. Mot slutet var väl smaklökarna något avtrubbade, men ändå, här är det viktiga resultatet;

Gul - citron

Röd - hallon

Grön - päron

Orange - apelsin

Svart - choklad

Brun - nougat

Se där, nu slapp ni det! Free of charge!

ovana

Det finns fruktansvärt störiga människor som har som ovana att sjunga med i låtar, fastän de egentligen inte kan dem. Som skarvar hej vilt, när texten är lite obekant. Hellre än bra. Hellre högt än lågt.

Sån är jag. Och fastän jag vet hur töntigt det är, kan jag inte låta bli.

Speciellt när jag tränar. För det är så skönt att bara stänga av hjärnan, och låta kroppen arbeta ostört...det är alltså inte för att knäcka de andra, att jag är så vältränad att jag inte ens blir trött. Tyvärr, det är bara en störning.

Och vissa låtar fastnar ju så, att man inte få dem ur skallen, fastän man vet att man både ser ut och låter bedrövligt...

Ibland googlar jag en låttext bara för att jag ska kunna sjunga med lite bättre. För att minska antalet fel. Nån nollvision har jag inte, men ändå.

Och nu har den rätt så gamla låten med Robyn, Hang with me, fastnat. Och så googlade jag den, för texten ville inte alls fastna. Eller, jag kände att mina chansningar på texten inte riktigt var så bra...(i klass med Eilert Pilarm, om han är bekant?)

Men ärligt, den här texten....hur ska jag hinna lära mig den tills träningen ikväll?!

Kolla själva;

www.elyricsworld.com/hang_with_me_lyrics_robyn_html

äh, alla de där långa orden... jag tror jag chansar lite....

lite bilder om allt möjligt..heltråkigt...

Granen började barra redan innan jul... Det räckte med lite vinddrag när man gick förbi, så bara det rasade ner barr... det verkar vara någon kronisk åkomma med alla granar som just vi köper. Men idag... hehe, paybacktime! Jag hämtade sekatören och gick loss.... eldade upp den, gren för gren, bit för bit. Härlig hetta ifrån kaminen... skönt sprak.

nakenfis! Hämnden är ljuv... mohahaha!

Det syns lite dåligt kanske, men jag vann inte "söndagfrukost-äggknäckartävlingen"....Vann gjorde Lillasyster som sket i allt vad teknik och taktik hette, och körde på i värsta rallarsving-stilen. Den ska jag kopiera nästa gång. För som varje god mor gör, låtsades jag att det inte spelade nån roll att jag kom sist. Men självklart ville jag slå alla! Stort! Mosa dem! Så nästa gång ska hon(å alla andra) falla på eget grepp, rallarsving...

Jag gillar min nya kamera. Den är miltals mycket bättre än den förra. Dock kanske jag underskattade betydelsen av själva fotografen... det verkar inte vara helt oviktigt iallafall. Synd.

och slutligen. Jag vet att andra kanske diskuterar vilket som är det bästa sättet att spara överblivna chokladbollar. Det har vi aldrig behövt fundera på.

Annars har dagen varit ok, speciellt med tanke på att det har florerat lite magsjuka. Jag skulle behöva en släng, har ätit alldeles för mycket under jul/nyår....

bra start

det är söndag nu. Och jag har haft det mest avslappnade nyårsfirandet på väldigt, väldigt länge (säkert ett år).
Herre min get vad det var skönt. Precis vad jag behövde. Det är till Mullsjö man ska dra, kan jag säga som ett tips till nästa år.

Nåväl, ikväll började det klia innanför kalufsen, så nu ser jag på Discovery Science om subatomära partiklar. Om materia och antimateria. Om forskningsprojektet som hade ett svart hål som en professor täppte till. Eller nåt liknande. Väldigt upplysande.

Ja, fjärrkontrollen ligger för långt borta, och jag ligger rysligt skönt i soffan.... lika skönt att somna till som historieboken på gymnasiet...