varning, det blir långt...

Visst är det väl härligt med semester? Man gör vad man vill, och skiter i det andra (jag försöker låtsas det iallafall). Man blir helt veckovill, vad är det till exempel för dag idag? Det känns som en, tja vad ska jag hugga till med, en onsdag, men det är fredag. Ser man på, vad ska man mysa med kväll tro?

Vi har haft en städdag hemma, det var inte populärt bland familjens yngre medlemmar, och dessvärre syns det inte längre, så det är väl snart dags igen.

Vi har varit i Åmål och vänt, vi skulle egentligen till Kristinehamn. Men lite sjukdomsbekymmer satte tyvärr stopp för det. Surt. Men när man har fått stanna i Ånimskog, Tösse och flera ställen till, fanns det inte mer att göra.

Vi har varit på Liseberg... här nedanför kommer lite bilder på det; Dagen blev jättelyckad, även om det inte verkade bli så först, eller vad sägs om att Lillasyster spydde ner hela sig, hela sin outfit, favoritsnuttefilten och bilstolen, i sista rondellen innan Lisebergsparkeringen? Och att när vi sanerat bilen, och äntligen är på väg till insläppet, var det som att hela himlen öppnade sig och jag blev plötsligt en tävlande i mrs Wet T-shirt...snyggt.
Det stod "varför kan vi inte bara åka till IKEA istället?" skrivet över hela min panna... men jag sa inget, fast jag är rätt säker på att kroppsspråket avslöjade mig...
Nåväl, vi fixade regnponchos och paraplyer och det första som sen händer är att sonen offrar en 5:-krona och vinner en jättepåse med chips. Trots att vi sagt att vi kan vänta, för det är ju lite jobbigt att dra runt på stora grejor... han struntade i det och blev nöjd ändå, som synes...(och varför skulle han inte det? det var inte hans pengar, eller inte han som fick bära...)

Ni som inte tror att jag talar sanning när jag säger att jag är en helt kass fotograf... här kommer en rad med bevis.. hur fort går Farfars bilar? Hur svårt kan det vara? En tröst i eländet är att det är bilen med röda taket som skulle fastna, och inte den blå... det hade ju varit än värre...

Jag åkte ingenting på Liseberg, om inte rulltrappan räknas... man kan väl säga att förutom att vakta vagnen så hade jag en uppgift, nämligen att ta kort...

Här har jag inte ens hittat rätt kaffekopp..

Lillasysters första kram av en Lisebergskanin, jag tror att det är rätt barn iallafall, hon hade ju en röd tröja, såvitt jag minns... :o)

Storasyster i sällskap med kusinerna Larsson, nästan mitt i bilden. De ser glada och nöjda ut, och det är ju huvudsaken...

Här har vi en som har träffat mitt i prick iallafall... en mås som prickade mig när jag gick i godan ro... varmt och kletigt...

Här satt jag och smög på en kändis. Officiellt väntade jag på familjen som åkte Kaninresan. Men på riktigt var jag en paparazzi... och så bra som det gick sen.... precis när jag tog mod till mig och skulle höja kameran och ta ett kort... ja ni ser ju själva. Så oväntat för att vara mig, inte....

Vem det var? Ser ni inte? Det är ju Ragnar Dahlberg (i grön tröja)!

Markus och Lillebror åkte Kållerado tre gånger och detta är bästa kortet... vad säger man? Nu blir det inga mer kort från Liseberg, vill ni se fina kort, klicka istället på länken till höger "Annas Lycka", där har vi några som kan det här med fotografering, till skillnad från mig.

idag, dagen efter igår, när vi var på Liseberg, har vi vilat upp oss vid sjön. Lite sega efter gårdagen. Skönt att bara kunna slappa, vattnet var riktigt härligt. Sa de som badade... inte jag.

Här avslutar vi med en godnatt puss från storasyster. Hon var mer i vattnet än på land....

Det är märkligt det där, barn, hur mycket de än huttrar, skallrar tänder och har blå läppar, fryser aldrig när man frågar dem....

Jag vet att jag badade massor när jag var barn, och ju äldre jag blivit, och ju mer underhudsfett jag fått, desto mindre badar jag.. knäppt.

Nu ska jag sätta mig i soffan och fortsätta läsa deckaren jag köpte mig idag.....

ha det gott!