Bjuden på födelsedagskalas

De lägger inte ner en förmögenhet på att göra den kalasfin, men den är lika välkommen ändå. De hälsar mig välkommen till ett kejsarsnitt på Näl. Att ha ett datum bestämt, känns både bra, dåligt och lätt overkligt. Som långt borta och nära, på samma gång. Trots att det är det fjärde i ordningen och det tredje som är planerat. Borde man inte bara kunna luta sig tillbaka och göra allt på rutin då?
Det verkar inte så...

Med "inbjudan" följer två A4 med instruktioner inför operationen. Saker man ska tänka på, som smycken, nagellack, att man inte får ha ätit innan. Att man ska tvätta sig med en speciellt inhandlad tvål, enligt en speciellt procedur, och att man måste ha helt rena sängkläder när man går till sängs kvällen innan.... bland annat.

Det blir väldigt klart att det är en operation det handlar om. Fokus är inte alls på nåt barn. Barn, bebisar, födsel står inte nämnt alls. Det är väldigt sakligt och faktamässigt. Information om riskerna som följer.

Och självklart känner jag en viss oro, även om jag givetvis är tacksam att möjligheten finns. I vårt fall hade det nämligen blivit en väldigt liten familj kvar efter första graviditeten annars. Typ, ingen fru och inget barn.

Så som de flesta andra, antar jag, både jag längtar och bävar för dagen då det man kallat magen ska "förvandlas" till en bebis..

Det skiljer nog inte nåt större där, oavsett om det sker med kejsarsnitt eller på "riktigt" vis.. :o)