måndagsvägning och annat

Magen har gjort ett litet skutt känns det som, eller snarare den som lever rövare där inne. Förut har den känts som en liten "magerdal", det har varit livligt men med små rörelser, små händer, små fötter, smala armar och ben.
Men inte längre. Boff. Nu knör den sig runt, bråkar och gör sig obekväm mest hela tiden.
Vågen visar +1kg sen förra måndagen. Och jag hoppas innerligt att det mesta av det sitter på bebisen och inte på mina innanlår. Men att önska och att få, är två helt olika saker.

Jag önskar mig t.ex. andra fönster, men det verkar inte ske med någon automatik.

Upptäckte häromdagen, eller upptäckte och upptäcte... jag vet ju att på de allra flesta människor så är kroppen lite olika stor. Att man har en stor och en större sida. Om det oftast är höger eller vänster vet jag inte.
I mitt fall är högerfoten något större än vänster, och högerfingrarna är lite större än vänster (märks bara om man kollar med ringarna), men det är ju inte nåt man direkt går och tänker på.
Men så fick jag syn på mig själv i spegeln när jag skulle duscha häromdagen...

Alltså, är det inte meningen att bägge skinkhalvor ska befinna sig på samma våning?!

Det måste vara hormonerna... eller att trosorna var felsydda....uj u uj..