min morgon skulle ha vart i bilder...

04.55 hör jag ett bekant ljud, hon smågnäller i sängen bredvid.. jag masar mig till fotändan av vår säng, där barnsängen står, kisar med ögonen i mörkret för att se om hon sover eller om... plötsligt tittar jag rätt in i ett par svarta ögon. 3cm från hennes ansikte...Lillasyster står upp och ja, hon är vaken.
Suger tag i henne, bäddar ner henne bredvid mig, mysigt, nu somnar du om... somna om fort.... såja, ligg ner, i med nappen...

05.00 kommer sonen in, har varit på toaletten och vill ligga hos oss.. Men med Lillasyster redan på plats, går inte det. Markus får gå med honom till hans säng. Lillasyster har hört stegen komma, och är lycklig. Brorsan! Tjena! Ner med dig.....

05.15 sover hon? jag vet att jag inte sover iallafall, närmar mig det som jag tror är huvudändan av ungen, tittar rakt in i ett par öppna ögon... jag lägger mig ljudlöst ner igen... såg hon mig?

05.18 Lillasyster applåderar sig själv! Med ögonen stängda..

05.20 fortfarande är hennes ögon stängda, men hon ligger inte still. Ligger ett par sekunder åt ena hållet, sen åt andra, fötterna i ansiktet på mig, huvudet mellan knäna, sen på tvärsen.. armarna viftar i luften med snuttefilten. Ska det vara så här? Jag försöker andas tungt genom näsan, för att det ska bli ett sövande ljud, har jag inte läst det någonstans?... vet inte, men jag blir lite yr i huvudet, som när man blåst för mycket ballonger... Vad gör jag om hon inte somnar om alls?

Vågar jag somna? Tänk om hon kryper, rullar ur? Huvudvärken kommer smygande..

05.40 nu ligger hon still, på mig, jag ligger förfärligt obekvämt, har simmat 1000m igårkväll, första gången på typ 2-3 år. Axlarna och nacken är stela och ömma. Men jag vågar inte flytta på mig, ifall hon skulle vakna...

Vi somnar båda om, jag vaknar senare med en halv nackspärr... min första tanke; när får jag sova??