tisdag 3 maj 2011

testing testing!

Ja, man vill ju gärna tro att man är hyfsad fördomsfri. Att man inte har fördomar om saker och ting. Eller gärna människor också, får man väl säga.

Idag skulle jag få besök av en gammal arbetskamrat, vi har inte träffats på jättelänge, vi hade en date inplanerad vid trettonhelgen, men den snöade inne, så det var ju verkligen dags. Hon har hunnit få en bebis också. Och när hon ringde på dörren fick jag syn på mig själv i spegeln. Good God! Holy Mother of Mary!..
Ja, jag hade iallafall borstat håret. Och inombords önskade jag för en halv sekund att min gäst skulle vara ful, fet, finnig, hårig, glåmig, trött och allt möjligt...
Men det var hon så klart inte! Hon såg fräschare och lyckligare ut än nånsin. Och det var faktiskt härligt att se(när chocken lagt sig).

Iallfall, nu svävade jag iväg... hon har iallafall laktos, och jag kände mig lite djärv och köpte lite sojagrädde. För det var den enda produkten i kylen på Kvarnis som gick att vispa. För att ha till fruktsalladen. Ok. Nu har jag lite avoga känslor angående såna här produkter. Produkter som ska vara ersättning åt andra produkter. Ni vet, sojakorv, quornfärs, sojaglass... blättan blättan...
För det blir ju aldrig riktigt samma sak, eller hur? Och tyvärr, den här förpackningen uppfyllde verkligen alla mina fördomar... den ser inte god ut. Inte nån vidare bra reklam. Inte sugen, blir man. Nåväl, klippte upp den och skulle vispa.. och den är ju helt fast i konsistensen, som hård kokosmjölk. Ska den gå att vispa?

Ja! Det är ett helt kasst kort, men kom igen, klockan är alldeles för mycket för att jag ska sitta och redigera bilder här... men ni ser väl? Helt fast i konsistensen.



Men ärligt, konsistensen blev inte så jätteknepig efter vispningen ändå faktiskt! Säkert! Och det spred sig en doft av vanilj i köket. Den var liksom färdigsmaksatt, om man säger. Precis, smaken...själva smaken. Den gick an. Eller den funkar. Typ. Om man koncentrerar sig på att det inte är vispgrädde. Att man inte förväntar sig att det ska smaka grädde. Då går det bra. Och om man koncentrerar sig järnet på att tänka bort eftersmaken av... papp?


Så, nu gör ni som ni själva vill. Sojagrädden har förresten 11% fett, sa jag det?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vad kul om du vill lämna en kommentar! :o)