lyx å sånt..

Jag kände lite, att jag hade medvind häromdagen. Hus köpt, hus sålt... och lite så.. och så gick jag på Hemköp på torget och ville lyxa mig lite. Sugen på nåt fräscht att slänga på grillen. Kanske kalkonfilé, lax, eller ryggbiff..

Men jag vände och vred på allt och kunde inte förmå mig att lägga ner det i vagnen. Det var för dyrt. Hur mycket väggfärg skulle man inte kunna få istället? Eller nån ny lampa... så tillslut hade jag förhandlat med mig själv och i vagnen låg en karré. För det är ju jättegott. Och går precis lika bra. Det ger kanske inte den där känslan av lyx... men ändå. Det duger åt mig. Gott nog.

Det sista som hamnade i varuvagnen var en påse med majskrokar till Lillebror. 14,95, inte nåt märkvärdigt.

Tills jag kom hem och fick för mig att räkna ut kilopriset. 373kr! Nåt är ju fel när den i familjen som bryr sig minst om vad som kommer i munnen, så länge det kommer nåt, är den som får det dyraste. Och jag, JAG, som längtar mest, är den som får suga på en seg karré.

Kokkobello is my middlename