Avundsjuk, jag är så avundsjuk...

Alltså. Det finns ju som stadier. När man börjar ett nytt jobb så är första stadiet att man har tokpanik över att man inte kan ett skvatt. Man drömmer konstiga drömmar och allt är flyktigt, inget verkar fastna.

Sen börjar saker och ting falla på plats. Ibland till och med på rätt plats. Det flyter på lite bättre. Man känner sig rent av lite nöjd. Det är väl en annan slags fas.

Den befinner jag mig inte i. Den har jag passerat. För nu har jag kommit på hur ofantligt mycket mer det finns att lära sig här, saker som det verkar som alla andra kan rapa i sömnen. Jag känner mig stressad över att jag bara har ett vikariat, jag kommer aldrig hinna lära mig tillräckligt mycket. Jag känner mig helt dum i huvudet.

Tankarna bara hoppar omkring. Allt möjligt. Jag får liksom inte till nånting.

Förstår ni känslan?

www.underbaraclaras.com

Så ramlar jag över ett inlägg på UnderbaraClara, ni kan klicka er dit. Hon har en finfin blogg förresten, bland annat, kolla till exempel bannern, jättesöt. Iallafall.

Hon verkar kunna samla tankarna, i alla väder.

Jag blir glad över att läsa nåt som jag tycker är bra skrivet. Samtidigt avundsjuk. Jag vill också!

Å så kan hon fota också. Nedrans.