såg ni Mia Skäringer?

Ett kort inslag från hennes föreställning visades i nåt program igår. Nån krönika över tv-året. Jag dammsög, men fick hastigt stänga av. Min blick sögs in i tv:n...
Det var som att se mig själv i spegeln. Nästan naken ju. Precis samma mage har vi. Jag såg mig själv på tv. Min mage. Läskigt lika. Oftast ritar inte jag på min. Men oftast står jag inte framför publik heller. Det var lite svårt att släppa. "Nakenchock". Och precis som hon sa(till publiken i främsta raden, med ansiktena i grenhöjd), det kan bli lite utav en "chock", när man ser en vanlig kropp sådär. I media iallafall. Bläddrade i senaste HM-katalogen, inte någon ser genomsnittlig ut(ja, jo barnen), fastän det är mest vi som köper kläderna. Med våra genomsnittliga plånböcker. Inte någon i katalogen har en mage som mig och Mia Skäringer. Nåväl, nu var inslaget väldigt kort, så jag vet inte om det var det som var poängen, så jag ska inte älta mer om det, men hon är grymt kul iallafall. Och tänkvärd bakom allt.

Hittade den här bilden också. Och jag måste bara ta med den. Den visar EXAKT hur jag känner mig när jag ska klä upp mig. Precis så här känner jag att jag ser ut, när jag har tagit på mig "finkläder"...

Jag vantrivs i "finkläder". Kläder som inte sitter och känns som de ska. Kanske är det så bara på mig, inte vet jag. Min kropp kanske inte är gjord för annat än mjukiskläder? Träningskläder? Allt bara blir korvigt..känns korvigt.

Min mage alltså. In real life. Enjoy.