å så regnar det lite a la svensk sommar...

En skön liten ända...

Innan regnet kom. När det bara var jobbigt blåsigt, då hade vi en liten picnic på studsmattan. Jag och de minsta. Delvis mysigt. Lillasyster älskar att studsa. Och bestämma. Och idag, med bägge storasyskon på annat håll, fick hon regera fritt. Och det gjorde hon med besked.

On top of allt annat tyckte vi att det var bra timing att vänja Lillasyster av med blöjan nu under semestern. Mitt i flytten. Det kunde nog ha gått lite hursomhelst, men hittills har det gått förvånansvärt bra.

Hon får en liten godis varje gång hon kissar på pottan, och två om/när hon bajsar. Jag vet inte om hon försöker skinna mig på snask, för hon säger ideligen att hon har bajsat. Oavsett. Vems unge är hon?

Äntligen, som han sa Gert Fylking, så har kaklet börjat att komma på plats. Kakel i vårt kök. Och köksbänk visst. Så bra, så bra, kommer det att bli.

När Lilleman var på sitt allra grinigaste humör(det värsta på riktigt länge) tyckte MS att det var läge att kakla...

"är du snäll och tar honom? Jag är mitt inne i nåt här...du vet, det är ju för din skull, det är ju kul om det blir klart"...

Jamenellerhurattdetbaraärjagsomvillhakakelva?

Iallfafall så tog det inte så lång tid som jag befarade. Fast nu är ju allt inte riktigt klart då. Men ändå. Känns lite märkligt, men härligt, för en tidsoptimist...

jaha, och när kommer solen då? Ska jag inte få bränna mig lite i år, så där lagom orutinerat?