man vet att man bor på landet...

När man springer på en grävling i sin egen trädgård... Att jag inte sket knäck!? Tokrädd blev jag...
Klockan halv elva ikväll, skulle jag lite fint tassa ut till bilen för att hämta en grej, jag är lite harig och mörkrädd och går helst inte ut, om jag inte absolut måste.
Först håller jag på att skrika högt för att en katt kommer flygande rakt förbi mig. Swoosh! När jag har hämtat andan och börjat gå igen ser jag en grävling titta rakt på mig, sittande i vår häck, 5m bort.
Jag backar klassiskt bakåt med öppen intelligent mun.... den verkade som tur var bli lika rädd för mig, så den vände och sprang till skogs.

Fiuh! Alltså jag har bott på landet under hela min uppväxt och i stort sett bara sett döda grävlingar. Varit livrädd när jag plockat svamp, eftersom de biter sig fast i benen tills de hör att det krasar. Alltså har jag plockat svamp med knäckebröd instoppat i gummistövlarna. Men aldrig träffat på nån. Nu bor jag på en asfalterad gata. Med gatlyktor som fungerar. Och här minsann... här levde den livslevande... och jag som inte hade knäckebröd, bara tofflor..

Pulsen är fortfarande hög. Hur ska jag kunna somna nu? Måste se till att alla dörrar och fönster är ordentligt stängda och låsta.