d blir mest troligt inte nåt inlägg imorgon, eftersom det blivit tre idag... I'm so smart...

En gång i skolan, jag tror jag precis börjat sjuan och var livrädd för alla äldre elever. Att gå till matsalen var en bedrift varje dag. Jag längtar inte tillbaka till tonåren, alla mina grå hår till trots.

Iallafall, jag fick ett kärleksbrev en dag, från en bråkig och äldre elev. En svettig och ihopknycklad lapp. Han skrev att han tyckte jag var söt. Söt som en monchichi. Jaha.
Så här alltså... kul... jag kan väl säga att jag redan innan hade lite ångest över mina håriga armar.

ja, eller så här också.. kanske... (det är för övrigt Japans fotbollsmålvakt i VM, så hon är bra, men det hjälper förmodligen inte?)

Man får nog säga att det är lite av en bragd att ha blivit gift över huvudtaget. Ett Jerringpris kanske vore på sin plats?