400g

Det var ingen vidare magsjuka det där.... på tre dagar gick jag bara ner 400g. Det är ingen diet jag rekommenderar. Coca-Cola. Som jag inte ens gillar. Så jag är lite besviken. Ovärt.

En helt annan sak; vad gör man om datorn bara blir helt svart och tyst, och vägrar starta? Vi(inte jag) har kollat batteri, sladdar, men allt verkar intakt. Varför är den död? Finns det nån reservväg att starta en dator? Tjuvstart? Hjälp....

Jag får lite panik av att inte ha dator... internetbank, mail....m.m.

å min söndag dårå..

Jag vet inte hur ni tänker, när ni läser på baksidan av den röda mjölken. Om Bris och Darin. Missförstå mig rätt här, jag tycker att Bris är bra. De gör ett jättearbete, som det är tragiskt att det ska behöva göras. Och det är jättebra att kändisar gör sitt för att hjälpa till. Använder sin "status" till nåt positivt.

Men jag har lite svårt att se hur just detta kan hjälpa någon som är mobbad, någon som har alkoholism i familjen osv.. att man skulle bli peppad av att Darin, han, han hade det minsann inte heller alltid så lätt. Men om han kämpade, så gör jag det också! Ja, minsann, nu knyter jag näven....

Han kom inte in på musikskolan! Qué? Här ser man Darin, hur ledsen han är, och för att vara säker på att ingen missar det, skriver man ut det också, ledsen...

Det kanske bara är jag och min skruvade fantasi, men jag kan riktigt höra hur han har blivit övertalad...
"men kom igen då, ställ upp nu!...
"men du, lite jobbigt måste du väl ha haft det?!"...
"men är det ingen som sagt nåt taskigt till dig nångång?!"...
"men, gillar du mobbing eller?"...
"gör nåt bra nu då!"...

Och så har han fått hitta på nåt som gjort honom ledsen... stackaren.... japp, nä, men hoppas att det har hjälpt nån. Nånstans. Med nåt.

Jag fick ett gott litet flin iallafall... (vem orkar garva när magen är i totalt krig?)



Lördagen var ingen rolig historia och söndagen blev inte bättre. Illamående, spy, coca-cola och femmil. Låg strategiskt placerad i hörnet av vår soffa. Magsjuka, eller vad det nu är jag har, är aldrig kul. Men om man nödvändigtvis måste få det, så var det en hyfsad dag att få det på. Vasalopp, skid-VM, skidskytte m.m.

Och eftersom högsta hönset i familjen inte var i form, deklarerade det näst högsta att han skulle fixa maten idag...

min lördag

vi säger inget mer om det... men jag mår sådär...

men nu räcker det väl?

Man brukar ju säga att män framgång (och makt) automatiskt anses vara mer attraktiva. Det är möjligt, men det stämmer ju inte på alla områden eller personer.... Tycker jag.

Bildbevis. Den här mannen. Till exempel.



Pass.

katsching!

vuxenpoängen bara rasar in nu på morgonen... påsar under ögonen, vakennatt med febrig Lillebror är anledningen... tvätt av nerspydda sängkläder... Lillasyster verkar ha åkt på det igen... det som börjar med M och slutar med agsjuka.....

Men framför allt, jag har bryggt mig en kopp vuxenkaffe! Ensam. Ingen annan på besök, utan bara till mig. Vuxet.

ska man våga gissa på loppor?

en helt annan, kort, grej bara...sen stänger jag nog butiken för idag. Feber i huset...=härligt men klängigt och mammigt barn...

Loppmarknad
Loppmarknad

varför heter det så?

inte för ofta bara

Ibland har jag helfel. Som idag till exempel. När jag trodde att Britta Norgren skulle gå in i väggen och göra så att vi inte fick nån VM-medalj.
Jag hoppade och studsade nervöst runt, alldeles kissnödig. Och hade helt fel. Vad hon fintade oss! Spelade att hon var helt slut, när hon egentligen bara låg och var lömsk. Så härligt, på en annars väldigt vanlig torsdag. Storebror undrade "alltså, hur gammal är hon egentligen? Hon heter ju Britta"... "hon låter ju skitgammal, typ 36 år eller nåt"...

Så lätt och enkelt diskvalificerar man sig från eftermiddagsfikat. Inga bullar till dig, unge man!

Smidigast vinner

Jag undrar en sak. Jag undrar om inte TV4 gör familjerna Annorlunda mer annorlunda än vad de kanske är? Visst, de har många barn, och det har de säkert av olika anledningar. En av dem borde ju vara att de tycker om att ha många barn, att vara många, en stor familj, tillsammans.

Nu har jag sett flera program i rad och jag tycker att familjerna är mysiga och sympatiska, men jag har svårt att tänka mig att de ska vara så korkade som de framställs. Jag menar så här;

- vem åker frivilligt HELA familjen till Ullared?

- vem åker frivilligt HELA familjen för att kolla på ett köksbord?

- vem åker frivilligt HELA familjen för att storhandla, på en lördag?

- vem åker HELA familjen för en fotbollshelg i Italien, med fyra barnvagnar och en flygrädd fru?

- vem bestämmer sig för att de fyra minsta absolut måste badas, fastän klockan har tickat iväg och mamma är ute på restaurang?

- vem åker frivilligt HELA familjen till Cypern, när alla måste ha pass, för 400:- skallen..?

Det är ju som upplagt för kaos, krig, konkurs...

Visst är det härligt att vara många tillsammans men det finns ju gränser... jag behöver inte gå längre än till min egen lilla annorlunda familj. Alla i vår familj vill inte åka till Ullared, för vems skull ska jag tvinga med min son? Alla i vår familj vill inte åka och handla mat, någon vill kanske vara hemma och förbereda kvällsmaten, så att det inte blir skrik & panik när den/de som handlade kommer hem igen. Om man är ensam hemma med många små, kanske man kan ransonera badet, snabbsvabba av dem istället för att det utbryter ett krig?

Så en del saker känns väldigt riggade och krystade.. för tv:s skull... lite onödigt...

Eller är det bara jag som skäms för att jag aldrig skulle göra så, och känner mig väldigt lat, när jag ser vilka uppoffringar de gör, bara för att de älskar att göra allt, och ALLA tillsammans dessutom..?

välsignad kille!

Han är välsignad nu, Lillebror, i fredags. Släkt och vänner samlades på Mejeriet och så hade vi en enkel ceremoni. Eller hur man ska beskriva det. På de allra flesta dop i svenska kyrkan finns välsignelsen med som en del i dopceremonin. Och vi väljer att lyfta ut den delen, och om han sen väljer att tro han också, så får han själv bestämma om han vill döpa sig.

Vi hade bland annat ett bildspel med musik till. En av mina favoritlåtar just nu:

www.youtube.com/watch?v=VxJnk5t6o84

Efteråt bjöds det på smörgåstårta och kaffe/kaka. Nej, det var inte jag som hade gjort smörgåstårtan, men jag satt och tittade på när mamma garnerade dem. Och såg lite lagom delaktig ut, skivade lite gurkor och så där... Klantigt av mig att inte ta kort av dem. De var och såg jättegoda ut.

Och vilka presenter killen fick! Folk har förvånansvärt bra smak. Så gulligt av allihop. Tack. Och till alla som medverkade och hjälpte till. Tack.

Peppar peppar!

Frukost nersköljd med ett glas C-vitamin. Jag tror inte att det funkar, men jag skulle ju inte vilja bli förkyld just nu iallafall. Så jag tar inte risken.

Dagen har varit väldigt lugn. Släpig. Hämta saft. Hämta filt. Plocka upp nappen. Läsa saga. Ta feber. Ge Alvedon. Stryka över pannan. Och när sömnen infann sig...

ÖKA! Jeez... fixa käk, fixa, fixa tvätt, plocka, städa, hämta posten, skriva nota, kolla mailen....

Lite som intervallträning.

Hinner inte dammsuga. Idag heller. Men... kanske imorgon...?

Än så länge har ingen annan visat några tendenser till att ha fått magsjuka... vi håller alla tummar vi har.