toalettbesök

Varje gång jag känner att det är dags att gå på toa, springer jag som en tok runt i huset för att hitta nåt att läsa, vad som helst, bara det är läsbart. Det kan vara en gammal tidning, ett recept, baksidan på en schampooflaska, mobilen, skräpreklam från brevlådan... jag letar tills jag hittar nåt och ofta är det på gränsen att jag hinner fram till toan i tid...
Slänger igen dörren, låser om det finns tid.
Men oftast hinner jag inte ens börja läsa förrän det bankar på dörren, nån vill in, nån vill ha hjälp, nån undrar nåt, nån har ringt.... med tre barn i huset är det ganska dumt att tro att man ska få sitta ifred så pass länge att man skulle kunna läsa nåt. I fred. I lugn och ro. Dumt.

Fastän jag vet om detta, så springer jag ändå runt och letar efter nåt läsbart, varje gång. Och varje gång hinner jag inte läsa mer än en halv rad.
Dumt.

bio

Jag älskar att gå på bio, det är nåt alldeles speciellt. Innan man fick barn var just detta, inte nåt man uppskattade tillräckligt mycket. Att komma iväg, fixa sig lite godis, smita in i en mörk salong och sjunka ner i den mjuka fåtöljen, bakom en inte alltför lång människa... Att bara få flyta med i någon annan verklighet, inte bekymra sig om nåt...

Men nu har jag barn. Tre stycken, och det var evigheters evighet sen jag sist var på bio. Jag har för mig att det var nåt tecknat... Råttatouille? Det är möjligt..

Så därför har jag i stort sett missat alla filmer som kommit ut de senaste åren. Men är man bara tålmodig så kommer de på tv inom en rimlig tidsperiod.
Jag hade till exempel inte sett Matrix. Bara hummat lite tyst när andra pratade om Neo, Trinity och de där konstiga, läckra koderna som dansade nerför skärmen, i neongrönt. Låtsas att jag fattade vad de pratade om. Matrix var ju början på en ny era filmer, sas det....

Men igår kom min chans, till revansch, den gick på tv... Nu så!
Men jag blev gravt besviken, det var olika verkligheter, konstiga dataprogram, biffen killen åt fanns inte ens på riktigt. Konstiga små vakter som såg ut som mekaniska bläckfiskar.
"skeden finns inte, det är du som måste böja dig" - och så såg Neo ut att fatta galoppen, och så böjde sig skeden.... eh???
Det blev alldeles för många nivåer av verkligheter för mig, så jag ägnade mig åt helt andra saker;

- Neo hade fruktansvärt snygga arbetskängor - vill ha!
- Vad var det för kakor som oraklet bakade?
- hade makeup-artisterna tagit ledigt när det var dags att sminka Morpheus?
- vad var det för märke på mobilerna som de använde, som funkade tvärsigenom alla verkligheterna?

I slutändan var det ingen förlust, att jag missat den på bio.

Men "Bröllopsfotografen", skulle jag gärna vilja se, på bio....

dofter

här kommer en liten lista över min fem favoritdofter just nu, utan inbördes ordning;

När man sticker i nejlikor i apelsiner, det luktar fantastiskt... advent, jul, glögg, pepparkakor, allt ryms i doften...

nybryggt kaffe, här i något upphottad version, luktar gott, rätt och slätt. Uppiggande (hur i hela friden stavas det?) som en morgondusch. Att det sen inte smakar lika bra som det luktar, är en helt annan femma...

när solen går ner i juli, luktar kaprifolen som godast. Lata dagar, sol, bad och grill. Kaffe och kaka, semester, nostalgi....

en sovande, nybadad liten människa, luktar himmelskt. Att försiktigt trycka näsan mot håret.... det kniper i hjärtat..

Nybakat. Att komma in i ett hus, ett kök, där det luktar nybakat, då luktar det "hemma". Även om det är någon annans hus.... mys, trygghet... flashbacks till högstadieåldern när man kom cyklandes hem i regnet, blöt och kall kom man i ett hus som luktade nybakt... härligt!

Veckans bubblare (som Kaj Kindvall skulle uttryckt det):

Nyduschad äkta man

(av förståeliga skäl blir det ingen bild. Det är en lose-lose situation... tar jag min egen man, blir han inte överlycklig. Tar jag någon annans man, blir det inte heller lyckat..)

trevlig helg!

gissa

vad jag myser med idag? gissa vad som finns på mitt tv-rumsbord?...

Lite doftljus, en god bok, och kaffe med en rejäl bit chokladkaka till.... mjuka filtar att gosa upp sig i soffhörnet med... Fredagskänslan infinner sig....

NÄ...

på mitt tv-rumsbord finns följande, oerhört stämningshöjande, saker;
1 lånebok från biblioteket
1 hårspänne i metall
1 mobiltelefon
2 leksaksbilar
1 Vi i Villa tidning
1 fodral till NintendoDS spelet
23 Yu-Gi-Oh kort
1 fjärrkontroll
1-2 klibbiga syltfläckar sedan i onsdags....

Ingen chokladkaka....inga doftljus..... MEN, en Lillasyster som är nyvaken och nybytt (apropå doft). Inte helt omysigt.
Jag har dessutom en Allt om mat Julspecial tidning som ska läsas i lugn och ro, senare... Livet är rätt härligt iallafall.... med, eller utan, fint stylade vardagsrum...

om sömnen

jag och storasyster konstaterade i eftermiddags att vi haft en riktigt trevlig dag. Inte en enda kontrovers. Inte nåt bråk. Inga tårar. Inget gnäll.
Båda syskonen var som solstrålar och både logistiken till och från skolan löpte helt friktionsfritt. Värsta föräldrareklamen... så här drivs projektet "familjen"...

Kom på i samma stund att det kan ju ha berott på att mamman i familjen, alltså jag, plötsligt fått sova nästan en hel natt igen. Lillasyster har bara vaknat två gånger föregående natt...

Är det kanske mammas humör och blodsocker som sätter tonen? Oooops... nä väl?... kan aldrig stämma....

dagens tidsfördriv - Lillasyster gästskriver...

Den här synen mötte mig och morsan i köket i morse... Nån hade inte skött sitt jobb, tycker jag att det ser ut som, men vad vet jag?!..
Så vi liksom ledsnade på alltihop och bestämde oss för att dra iväg och SHOPPA!...
Med disken fortfarande stående i diskhon gled vi iväg... gott! Frihet i en liten ask....Glada och lite så där lagom rebelliska....

Här är jag redo i bilen.... klart för start.... med leksaker och allt.... nybytt, nymatad och på allmänt trevligt humör. Morsan lyckades få fast mig i bilstolen hyfsat snabbt, så jag hann inte ledsna..... bra där, det tar sig tycker jag....

Ska vi inte ta och köpa det här glittret morsan? Så får vi lite mera blingbling på en vanlig onsdag... Snälla'rå?! 14:90... (Jihoo, mamma sa JA) Jag hade så att säga bestämt mig på förhand, och det var en given seger, hehe....

Å kolla! Jag når!... stickade mössor för endast 39:90... vad säger du morsan? Färgen skulle funka som Pippi Långstrumps hår också, om man ska på maskerad... dubbelt så billigt liksom...

(mamma sa NEJ, snåljåp)

Allt detta förhandlande och övervägande, som ingår i shoppingens ädla kons,t tog hårt på krafterna. Blodsockret var riktigt låg, morsan hade ju inte packat nån nödproviant. Nybörjare!..

Tuppluren satt fint. Under tiden diskade morsan....

med viss tvekan

har jag lagt till ännu en länk i min lista på andra bloggar.... Jag har hittat den av en berömd slump. Och jag har varit så snårig och risig i huvudet det senaste och blev därför så glad när jag läste hennes blogg. Knivskarp och hysteriskt rolig, tycker jag att den är.
Jag har behövt skratta, i min totala sömnlöshet.

Så jag brottades med om jag skulle lägga till den eller inte.. för läser ni hennes, kommer ni aldrig mer att vilja läsa min skit.

ok... Jonnas detaljer... där har ni den....

hej då och tack för den här tiden

plötsligt händer det!?

Ser ni? Det är solen... det är så den ser ut. Det var länge sedan sist. Härligt. Känns lite som att vinna på lotteri. Det är inget man kan påverka själv. Men plötsligt finns den där.

Samma känsla som att söka jobb, det här att vinna på lotto. Man vet att det är extremt liten chans att man vinner, typ 1 på 8 000 000 om vinstpotten är rejält tilltagen, men om man inte köper en lott, är man ju inte ens med i "racet"... så även med jobb. Man vet att det är extremt liten chans att man får det jobb man söker, men om man inte söker, så finns det inte en chans alls....

23.08

ska jag lägga mig eller inte?
är det jobbigare att hålla sig vaken, tills hon vaknar?
eller är det jobbigare att få sova i 12 minuter, och sen vakna?
Pest eller kolera...

jag måste fixa nån brun-utan-sol eller nåt, för jag börjar se hälsovådligt blek och glåmig ut...

jag tycker att ni

ska kika in på UnderbaraClara, och läsa hennes inlägg om HM's (och nån mer klädkedjas) pinnsmala modeller...
Det är så skönt att läsa när någon kan skriva, på riktigt. Hon uttrycker det så mycket bättre än jag. Jag låter bara grinig och avundsjuk.