första advent är på G

Är det inte alldeles skithärligt?! Det är advent...snart jul...
Jag trivs i advent, med ljus, mys, kakor och glögg på sena kvällar. Jag trivs i december med barnkalas, glass, presentpapper, morgontrötta ögon och rufsigt hår. Födelsedagspresenter i julpapper. Köpt glass, ingen tårta.

Jag trivs med att göra julklappslistor i oktober, ha dem fixade och klara i slutet av november. Jag trivs med att julklapparna är inslagna i olika och fula papper, med sneda rosetter och 80tals-etiketter. Lite operfekt. Jag trivs med att bara julpynta lite här och var. Sneda, förväxta hyacinter. Jag trivs med att ha ätit mig magontsmätt på pepparkakor redan i början av december. Jag trivs med att kanske skita i julkorten helt i år. Får se.

Läste en intressant liten sak igår, om glädje. Att glädje inte är nåt som bara råkar ramla över oss, lite slumpmässigt. Som man får njuta av så länge den varar, lite svenskt sådär. Glädje är ett förhållningssätt, ett sätt att förhålla sig till saker, till livet...nåt man kan bestämma sig för.
Tänkvärt.
Så jag har bestämt mig för att njuta av december, vilket jag egentligen gjorde för flera år sedan, och i mitt fall, vårt fall, så funkar det.
Jag kan längta efter december, mitt i juli-semestern... trots att jag trivs även då.

Men i februari, mars... isch...