Fredag. Äntligen.

Vi kör en blandad omgång med grodhopp. Ena gången briljerar jag och är bland de bästa i världen på just detta. Kanske den bästa.

I nästa ögonblick får jag spö. Får fel färg på grodorna.

Så kan man också mysa på en fredag.

När man är på halvbra humör

Energin tog slut ungefär samtidigt som jag stängde ner datorn på jobbet.

Jag har varit småarg, grälsjuk, tjatig och gnatig sen jag steg innanför dörren hemma. Och behövde åka och storhandla. Avskyr att storhandla. Så otroligt tråkigt. Långsamt.

Osams med det äldre syskonparet, eller osams och osams förresten. Jag var överens, men de höll inte liksom med. Och det lär hända igen. Och det är jag redan irriterad över. Och det är ok att börja varje mening med och. Så.

Småsyskonen ville inte äta macka, bara yoghurt, men sen inte yoghurt utan bara mjölk. Fast sen inte det heller utan bara ostrullar. För att slutligen ändå äta lite macka. Yoghurten på golvet.

Å så jag som var så grinig hela tiden. Så trött på att höra mig. Inte liksom arg, men på väg att bli. På väg mot frispel.

MS tränade idag och när han kom hem fick han minsann höra hur arg jag var. Eller förbenad.

Och nu, nu när alla sover, kan jag inte riktigt förstå varför jag var så arg eller grinig? Vad var det som var annorlunda ikväll, jämfört med andra kvällar? Förmodligen inget. Inget annat än min dagsform.

En sån här fuling

är på väg hem till mig. Kanske precis i detta nu, vad vet jag? Så kul!!
Jag kan riktigt se framför mig hur jag kryper upp i soffhörnet och bara myser till det. Rejält, med the och bullar också. En god bok. Lugn och ro.

Ska nog boka in ett par slapparkvällar redan nu. Möjligen i någon annans hus.

Invigning av 7:an

I lördags var det äntligen dags för invigningen. Invigningen av "nya" 7:an. Vi vill att det ska vara samma sköna 7:an som tidigare, fast samtidigt ny. Vår tanke och vårt mål med butiken är att ge människor, inte bara saker, en andra chans. Människor, såväl gamla som unga, i närområdet men också Nepal.
Det skulle vara grymt om det funkade, och för det behöver vi ju såklart stöd och hjälp, i olika former.

Så, nog tuggat. Nu blir det lite bilder. Dåliga i vanlig hederlig ordning.

Utanför butiken hade vi barnkalas för alla barn med hoppborgar, karusell, spunnet socker, popcorn, tävlingar, godisregn, sång och dans. Jag tänkte ifall det inte syntes på bilderna.

Söndagskväll

Upp och städa det sista, fixa med 11-kaffekalas, tvättat fyra tvättar, kalasat, jobbat ett par timmar på 7:an, hem och bada barn, fixa middag....

Nu. Belöning. Ah. Gott.

Beslutsångest igen...

Jag har målat och jobbat, burit och skavt sönder mina mysbrallor. Måste ha nåt nytt mysigt.
Har funderat på en jumpsuit/onepiece. Ja det är världens fulaste. Jag tycket det själv också. Men det är ju inte för att vara snygg det här.

Så nu har jag nästan beställt en vinröd. Men fick plötsligt för mig att .. Liksom...vad har man på sig under?
Vavava?

Hjälp nu tant!

Hoppet är det sista som överger människan

säger man ju...

Detta är boken jag läser just nu och som jag hoppas ska färga av sig lite på mig...

De kan ju vara bra att ha?

Vi skulle på bröllop för ett tag sen, närmare bestämt drygt två veckor sen. Tanken var att det skulle lockas lite hår för att se lite söta, väna och ljuva ut. Inte jag dock. Aint gonna happen.

Slet fram allt av hårgrejor vi hade i vår "maskinpark"...bara för att upptäcka att mer än hälften av skiten inte ens funkade. Sladdade iväg och köpte ett dyrt as, eftersom vi begåvats med rätt rejäla kalufser funkar inte små minigrejor, och den skulle funka perfekt att både platta och locka med. Sladdade hem. Lätt försenad och lätt svettig.

Jamenellerhurattdetfunkadeattlocka med en plattång?! Not. Ilskan i det onödiga köpet.
Allas hår blev platt.

Jag samlade ihop alla trasiga gamla apparater, för här skulle det slängas... "men du, det kanske bara är glapp eller så? Det kan jag fixa"...

Ok. Nu undrar jag bara; NÄR??

Garderobsrens med gott samvete

Igår såg jag en dokumentär om ett folk som systematiskt låter sina flickor bli utnyttjade. Flickor så unga som 8-9 år. Sina egna döttrar. Nedbrutna till både kropp och själ. Helt ofattbart. Grymt. Så hjärtskärande. Vem ska kunna rädda dem?

Igår och idag har jag rensat en del garderober. Kläder och skor i barnstorlek har lagts i påsar och säckar. Allt ska skänkas till second handbutiken 7:an. Det känns bra. Och extra bra känns det att en del av överskottet kommer gå direkt till de utsatta flickorna jag skrev om tidigare. Att rädda dem ur det helvete de genomlider. Till barnhem och skolgång. Kläder. Leksaker. Till att kunna ge dem en barndom. Få vara barn. Känna glädje.

Så om någon har en massa kläder eller saker liggande, är ni välkomna med dem till Sjuan. Hjälp oss att hjälpa.

Ljuspunkter

Dagens små höjdpunkter i listform;
- storebrors ärliga komplimang om middagen.
- kycklingsnitzlarna som blev så tursamt väl tillagade
- vi kom i väg i morse, hyfsat i tid.
- att morgonjoggen blev av
- tårta på jobbet
- glada barn när jag hämtar på dagis

Det är deras glada ögon jag ska somna med, för mitt inre. Det är det jag tar med mig ifrån dagen idag. Det kan jag välja.
En perfekt dag? Knappast. Gråt och gnäll? I massor. Olydigheter, hot och mutor? Jo.
Men ändå. Det ordnade sig.

Gott så.