När man är på halvbra humör

Energin tog slut ungefär samtidigt som jag stängde ner datorn på jobbet.

Jag har varit småarg, grälsjuk, tjatig och gnatig sen jag steg innanför dörren hemma. Och behövde åka och storhandla. Avskyr att storhandla. Så otroligt tråkigt. Långsamt.

Osams med det äldre syskonparet, eller osams och osams förresten. Jag var överens, men de höll inte liksom med. Och det lär hända igen. Och det är jag redan irriterad över. Och det är ok att börja varje mening med och. Så.

Småsyskonen ville inte äta macka, bara yoghurt, men sen inte yoghurt utan bara mjölk. Fast sen inte det heller utan bara ostrullar. För att slutligen ändå äta lite macka. Yoghurten på golvet.

Å så jag som var så grinig hela tiden. Så trött på att höra mig. Inte liksom arg, men på väg att bli. På väg mot frispel.

MS tränade idag och när han kom hem fick han minsann höra hur arg jag var. Eller förbenad.

Och nu, nu när alla sover, kan jag inte riktigt förstå varför jag var så arg eller grinig? Vad var det som var annorlunda ikväll, jämfört med andra kvällar? Förmodligen inget. Inget annat än min dagsform.