Pytt i panna, skulle inlägget ha hetat....

Jag har legat lite på latsidan här på bloggen det senaste, så jag hade tänkt att göra ett slags uppsamlingsheat, ett "gott&blandat-inlägg". Med kort från helgen och från renovering och sånt. Men jag vet inte vad det är med Blogger ikväll, för det kom bara med ett kort, resten havererade. Och kanske, eventuellt orkade jag inte riktigt vänta heller.

Så då får det bli så här istället, en slags kortkort version, utan bilder;
Vi har varit en sväng på spa, en s.k. konferensresa med MS jobb, med en en rad härliga upplevelser. Lillebror spydde ner hela sig och halva mig, efter en kvarts biltur. Och jag lipade i bilen. Bra start där.
En ryggmassage, som var både helskön och gjorde väldigt ont (för jag var stel på en punkt där man samlade sorg och icke uttryckta känslor? Hon skulle ha sett mig i bilen... "doing the ugly cry" som Oprah skulle ha sagt)
Diverse lekar där en av mina bröder visade sig ha oanade talanger. På tacklingsområdet. Två flugor i en smäll. Strike!
Lillasyster lyckades peta in en eternell i näsan. Som fastnade där(hon kan inte snyta utåt, bara inåt. Inte så praktiskt). Först tre timmar senare lyckades jag få syn på en liten stjälk och drog i den.... tada! En hel liten blomma kom ut. Som ny.

Käkat grymt god mat. Både hamburgarna i skogen och den färserade fisken (nån tunga) på kvällen. Lillebror vägrade somna om när han vaknade och såg att Barcelona vann mot Manchester United. Var vaken till halv ett. Jag var ett vrak långt innan dess.

Eftersom vi var rätt nära hemma, hann vi även med att greja lite i huset. Målat klart en vägg helt och fått upp tapet på en fondvägg i Storasysters rum. Eftersom min pappa offrade några lediga timmar, gick det rätt snabbt också. Det är sånt jag gillar att göra på Mors Dag. Det var en present i sig. Att hinna greja, när man egentligen inte trott att man skulle hinna nåt alls.
Fast jag fick ju en present också.. jag ska få åka och shoppa (ja, inte bara, men nu börjar mina fingrar tröttna på tangenterna) och en massa charmiga kort. Söta så man kan dö. Slutligen.
Det här är det senaste. Ni som har hängt med här ett tag vet att jag en gång testade morötter för att äta mindre sötsaker. Tyvärr fungerade det varken som morot eller piska. Och det visste jag väl egentligen innan, att det inte skulle funka. Och inte hann jag bli speciellt brungul av alla morötterna heller. Synd. Trist.
Men skam den som ger sig...
Nu ska jag testa det här... ett gummiband, av gummi (den klassiska sorten, tortyr att ha i håret), som ska sitta runt handleden. Och varje gång jag blir sötsugen så ska jag dra lite i det, släppa det och ...... kadish! Så kommer det att snärta till och göra ont.

Ja, vad ska jag säga? Det låter ju helt vrickat. Och det är det säkert också. Men det vore grymt om det fungerade, och komiskt. Så jag testar. Jag satsar på en stor påse gummiband, för här lär det antagligen att snärtas i tid och otid.

Är det fel dag att berätta att Toblerone har gjort en ny variant, med nötter och russin? Den var inte god iallafall.

Kadish!