vill ni se min man?

här kommer han, inslagen, ungefär som ett paket. Till allmän beskådan, men kanske främst för långväga släkt(förutom för mitt nöje).

Vi har konstaterat att vi inte kan komma undan statistiken. Det är nånting trasigt ungefär vart tredje år, som längst. Det har varit bruten näsa, ett par spräckta revben och några spräckta ögonbryn.

Vi diskuterade så sent som samma morgon som matchen var, att det snart borde vara dags. Eller skulle han kanske klara sig säsongen ut?

Svar nej. Ingen bruten näsa, men ett rejält bloddrypande hack, som jag hoppas att de har fått ihop lite snyggt.

Och apropå näsor, min egen kör sitt eget race just nu. Min förkylning beter sig inte alls som jag tänkt. Uttrycket "segt som snor"... får en helt ny innebörd för mig. Det segaste jag någonsin upplevt. Som ett lagom tuggat gelehallon man får tillbaka från en 1,5åring som tröttnat. Ni förstår.

Inte helt lätt att få ut ur näsan. Men om man blåser på ordentligt går det allt. Med lite tålamod och ont om publik.

Såja. Lite skönt att dela med sig.