å min söndag dårå..

Jag vet inte hur ni tänker, när ni läser på baksidan av den röda mjölken. Om Bris och Darin. Missförstå mig rätt här, jag tycker att Bris är bra. De gör ett jättearbete, som det är tragiskt att det ska behöva göras. Och det är jättebra att kändisar gör sitt för att hjälpa till. Använder sin "status" till nåt positivt.

Men jag har lite svårt att se hur just detta kan hjälpa någon som är mobbad, någon som har alkoholism i familjen osv.. att man skulle bli peppad av att Darin, han, han hade det minsann inte heller alltid så lätt. Men om han kämpade, så gör jag det också! Ja, minsann, nu knyter jag näven....

Han kom inte in på musikskolan! Qué? Här ser man Darin, hur ledsen han är, och för att vara säker på att ingen missar det, skriver man ut det också, ledsen...

Det kanske bara är jag och min skruvade fantasi, men jag kan riktigt höra hur han har blivit övertalad...
"men kom igen då, ställ upp nu!...
"men du, lite jobbigt måste du väl ha haft det?!"...
"men är det ingen som sagt nåt taskigt till dig nångång?!"...
"men, gillar du mobbing eller?"...
"gör nåt bra nu då!"...

Och så har han fått hitta på nåt som gjort honom ledsen... stackaren.... japp, nä, men hoppas att det har hjälpt nån. Nånstans. Med nåt.

Jag fick ett gott litet flin iallafall... (vem orkar garva när magen är i totalt krig?)



Lördagen var ingen rolig historia och söndagen blev inte bättre. Illamående, spy, coca-cola och femmil. Låg strategiskt placerad i hörnet av vår soffa. Magsjuka, eller vad det nu är jag har, är aldrig kul. Men om man nödvändigtvis måste få det, så var det en hyfsad dag att få det på. Vasalopp, skid-VM, skidskytte m.m.

Och eftersom högsta hönset i familjen inte var i form, deklarerade det näst högsta att han skulle fixa maten idag...