världens skönaste

promenad skulle vi gå på idag. Jag och Lillasyster. Nu är det vi två igen, på förmiddagarna när de stora barnen är i skolan. Och hon blir överlycklig när de kommer hem igen. Ja, iallafall, idag skulle vi ut och gå. Så vi paltade på oss, thermobyxor, dubbla sockar i skorna, stora feta dunjackan.
Det vara bara det att just idag, var det inte minus 30 grader... det var kanske minus 3.. och det blev fruktansvärt att gå. Som en Michelingubbe....
1) Så antingen fick jag välja på att gå fort, för att fort komma hem = mycket svett
2) Eller fick jag gå riktigt långsamt, njuta av naturen och Lillasysters gnäll....
Jag gick fort som aldrig tidigare, eller så fort det gick i thermobyxor, inte helt smidigt. Jag var svettig till och med om handflatorna. Oskönt.

Här har jag liksom pausat... sladden har ramlat ner och antingen kan man ju hänga upp den lite provisoriskt igen. Eller så bestämmer man sig för att plocka ner stjärnan helt, julen är ju ändå förbi. Men jag kan inte bestämma mig... så det hänger lite på sniskan under tiden jag funderar lite till...