beslutsångest

Nej, det är inte jag på bilden. Den har jag helt ärligt snott, nånstans ifrån, som jag inte minns nu. Borde sovit för längelänge sen..
Jo, jag kan inte komma överens med mig själv om mina grå hår. De är verkligen inte så välordnade som på bilden.
Mina grå hår sitter i små kolonier, och är alltid lite konstiga i formen. Några kan ibland vara lockiga, fastän jag har nästintill kriminellt rakt hår. Det är nästan som med svamp. Svampställen. Ja, i skogen alltså. Man har vissa platser som man vet att det brukar växa svamp på. Och så blir man jättenöjd när man kan hitta dem, och speciellt jag som har ett ickeexisterande lokalsinne. Tänk när jag hittar svamp. Ojoj. Det är ju ett smärre mirakel. Fast nu har det ju inte hänt på kanske 10-15 år att jag letat/hittat svamp. Jag är glad att jag hittar tillbaka till bilen efter att ha storhandlat.

Men nu var det grå hår det skulle handla om. Jo, det är alltså samma med mina grå hår. De finns på vissa speciellt ställen och där brukar jag leta, lite vanemässigt. Tvångsmässigt, skulle kanske en del säga. Och det är nu jag inte kan riktigt komma överens, med mig själv.
Ska jag:
a) vara glad? "ha, ni kan inte gömma er från mig!"- nu ska ni dö! (möjligen lite drastiskt)
eller
b) vara besviken? eftersom det skulle kännas mindre tamt att inte hitta några...

Det är ju inte världens viktigaste grej.

men ändå..