Nu har vi iochförsig en torkvinda, som till och med syns på bilden, men jag bojkottade den idag. Anledningen är vår häck, som också syns i bild, som har blivit ganska ful efter vintern och den ska klippas ner, men det är inte så bråttom, bestämde vi igår när grannen kom gående över till oss för att diskutera den.MEN grannen har ändå satt igång att klippa den, för hand, med såg... och nu ligger stora högar med ris på vår gräsmatta....(det var inte bråttom eftersom vi inte har tid att köra iväg det denna veckan), så tackar så mycket. Jag har alltid tyckt att det har varit bra att ha häck, för insynen har varit nästan noll. Som lantis tycker jag att det är det perfekt. Nu är den 5 cm hög, i bästa fall.
Därför bojkottade jag torkvindan, fastän den hade första parkett för spektaklet...
här är en bild jag är nöjd över. Det är vårt fd jordgubbsland, som jag grävde upp igår. Är man irriterad, arg eller allmänt frustrerad är grävande väldigt bra terapi. Det är bra träning också, om man inte skulle ha nåt behov av terapi.Av princip tycker jag egentligen att det är bra att man sår lite, odlar lite, så att barnen får se var saker och ting kommer ifrån. Jag är inte intresserad av att få några totala avgasbarn, som har noll koll. MEN förrförra året kom det 3 jordgubbar, sammanlagt, trots att jag kämpade och rensade och jagade kajor. Så förra året informerade jag make och övrig familj att jag gav upp. Jag vill inte ha jordgubbslandet mer, ingen annan än jag rensade och när det bara blir ett fåtal bär, kan det kvitta...
Av okänd anledning kommer maken ändå hem med en låda nya plantor, som ska ge mer bär...och som heter Rebecka.... och ni vet hur det är med saker man får? De är dina att ta hand om... så det gjorde jag. Knappt, men mer än nån annan i familjen iallafall...
Men nu är jag ett år äldre, ett år klokare, kan man hoppas. Så den luringen går jag inte på igen... nu har jag grävt upp hela skiten, det ska bli gräsmatta! hehe....
Lovely!!!
SvaraRaderaKram Anna