Fredagens Instagram

Jag är inte olycklig. Det ligger liksom inte för, tror jag man kan säga. Men jag är dålig på att känna efter. På gott och ont. Det hinns inte med. Det är för mycket annat som jag måste göra först. Som alfons, som bara ska hela tiden..

Men. Idag. Idag har jag känt efter. Varit hemma med visset barn några timmar i soffan. Stressat mig till magont på jobbet. Tagit en promenad med en god vän. Ventilerat väsentligheter. Slappat i myskläder och letat musik.
Och hittat musik. Nya pärlor. Gammalt guld jag glömt.
Få saker berör mig som musik. Få saker gör mig så lycklig som musik. Som får med känslorna. Mycket känslor lite förnuft.
Just nu vill jag bara höja volymen, dansa....hur är det möjligt att jag hela tiden glömmer av? Jag måste ha musik. Mycket. Jämt. Så att jag får känna. Känna att jag lever.

Kan nån påminna mig?