Läste nyss i en blogg, där en mamma skrev att hon hade haft en sån härlig sovmorgon, där hon och dottern (3mån gammal) legat sked och bara myst. Mysigt, kul, verkligen, för dem....
Hm... vad är det som gör att mina barn aldrig nånsin har legat åt rätt håll i sängen?? I sin egen säng är det inga som helst bekymmer, då ligger de så fint i längdriktningen... men i vår..?..
Storasyster räknas inte in här, hon uppför sig exemplariskt, alles in Ordnung. Men övriga två... de är helt inkompententa när det kommer till det här momentet.
Lillasyster lyftes över från spjälsängen till vår säng i natt, då hon hostade och jag fick sitta och hålla henne en stund. Och eftersom jag inte orkar stå och försöka få henne att somna till i hennes egna säng, hamnar hon lite fint bredvid mig. Då kan jag sova och buffa lite på henne på samma gång.... Lillebror kom tassandes, ja vi vet egentligen inte när. Men han har fått en av våra kuddar av sin pappa och ligger skavföttes (nej, jag vet inte om det är ett riktigt ord, eller om det stavas så...men klockan är för mycket, så skit i det nu)...
Så där var nog utgångsläget ungefär... MEN... de är helt oförmögna att ligga i själva längdriktningen...de ligger tvärsöver.. och nånstans där mitt i ska jag försöka att få min skönhetssömn... Lillasysters huvud landar rätt på min haka... Lillebrors arm landar rätt på näsroten... Lillasyster fortsätter och nu landar hennes huvud rätt på mitt ena bröst, ah, helt oskönt.... Lillebror vrider sig och gör en härlig utandning 3mm från min näsa... UGh....
Nu är jag inte nån jättevän av att ligga sked iallafall, men det slår iallafall alternativet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad kul om du vill lämna en kommentar! :o)