söndagkväll

Markus är i Norrköping, har spelat match, kommer hem mitt i natten. Barnen har somnat, som alltid lite oroligt och svårt att somna på söndagkväll.

Själv sitter jag med datorn på golvet, framför TV:n, med en stor mugg med varm choklad och levande ljus. Som jag strax ska blåsa ut och gå och lägga mig...

Var nyss inne och tittade till Lillasyster, snusade henne lite i nacken. Hon har sagt "pappa" hela kvällen, hela dagen faktiskt... fastän det är jag som har matat henne, vaggat henne, burit henne, pratat med henne, köpt nya kläder till henne... skulle man kunna få ett litet "mamma", av typ tacksamhet kanske? Nix, nein, icke, no...
Iallafall, när man stoppar om barnen, är det som att bli påmind om att man har vunnit högsta vinsten på lotto, en guldmedalj om halsen. Deras vackra ansikten, rofyllda mot kudden. Deras små fingrar.... det ger mig en känsla av trygghet, en fast punkt. De är ett ankare, som hindrar mig från att fara iväg...

Det finns mängder av helt värdelösa och pretentiösa ordspråk, och jag brukar (hån-)le lite åt dem... men jag ramlade över ett som Goldie Hawn en gång sa på en talkshow... om jag minns det rätt så sa hon så här;

"vi är fyren som våra barn letar efter, när de är på drift. Frågan är bara om vi lyser för dem"...

pretentiöst? kanske....
Godnatt!