hur kvällen fortsatte....

Här är de.. mina kenyanska ungar... på sitt 24:e varv.. (i vanlig ordning ett väldigt bra kort, med skärpa och allting..)

och det var detta de sprang för.. frukt, som doppades i smält choklad. Lika delar frukt som choklad, det kan aldrig bli fel... vissa kan säkert tycka att det är lite kontraproduktivt att förstöra det nyttiga genom att doppa i mängder med choklad. Själv tycker jag att det är balanserat..

Den förvalda inställningen på kameran, som ska ta bort de röda ögonen funkar jättebra, det är jag väldigt nöjd med.

men?!

Efter några dagar av dåligt väder, en hel del inomhusaktiviteter (läs tv och tv-spel) stillasittande i soffan var det dags för EN dag med bättre väder.
Vi tänkte försöka vara lite "hårda" i fostrande anda att de var tvungna att göra nåt för att liksom förtjäna lördagsgodiset.
I vanliga fall, under resten av året, är det inte så, men nu har det ju varit fika och godis och mys varje dag, lite väl mycket om man ska vara helt ärlig.
MS tyckte (och jag också) att det kunde vara en kul och mysig idé att ta cyklarna och cykla en sväng ner till Kaos-området. Men icke. Aldrig. Inte nånsin.
Han mutade, hotade, bönade, trugade... men de vägrade. De sprang hellre 25 varv runt huset. ?.

Jag förstår ingenting....

Hittade en liten bild på nätet... den är lite kul, i all sin knasighet.. :o)

Det är inte målet som är huvudsaken - det är resan dit

Jag vet inte om jag har skrivit ordspråket rätt, men ni fattar säkert ändå vilket jag menar.
Många gånger stämmer det säkert, men jag är ganska säkert att det inte gäller renoveringar (stora som små) i köket. And this is how I know.....

jag litar aldrig på en ryss

Är det nån mer än jag som minns att det förra året varnades för ryssvärmen som skulle komma? Minns ni förra sommaren? Det var härligt och varmt fram till första helgen i juli, sen regnade det ända till mitten av oktober... (ja, eller augusti kanske det var). Ryssen kom aldrig....

För ett par dar sen läste jag på GT's löp att "nu kommer ryssvärmen, och så länge stannar den"... (har de samma semestervikarier på tidningen, som förra året eller?)

Är det nån mer än jag som är lite besviken på värmen som ryssen ska komma med? I mitt tillstånd har jag inte nåt emot ljumma temperaturer, men det här är ju löjligt!...

Ryssvärmen, tsss... kom igen!

leta leta leta

och letar hus emellanåt också...

http://www.hemnet.se/beskrivning/725471?r=3

Tänk om det här hade legat lite närmare...

Det luktar Liseberg

Spöregn idag också....
Storasyster verkar inte ha fått några gener från mig alls, hon vill pyssla hela tiden... idag är det "sockerkaramellklubbor"...

Och de verkar ha fått godkänt...Det doftar socker i hela huset.... :o)

Bjuden på födelsedagskalas

De lägger inte ner en förmögenhet på att göra den kalasfin, men den är lika välkommen ändå. De hälsar mig välkommen till ett kejsarsnitt på Näl. Att ha ett datum bestämt, känns både bra, dåligt och lätt overkligt. Som långt borta och nära, på samma gång. Trots att det är det fjärde i ordningen och det tredje som är planerat. Borde man inte bara kunna luta sig tillbaka och göra allt på rutin då?
Det verkar inte så...

Med "inbjudan" följer två A4 med instruktioner inför operationen. Saker man ska tänka på, som smycken, nagellack, att man inte får ha ätit innan. Att man ska tvätta sig med en speciellt inhandlad tvål, enligt en speciellt procedur, och att man måste ha helt rena sängkläder när man går till sängs kvällen innan.... bland annat.

Det blir väldigt klart att det är en operation det handlar om. Fokus är inte alls på nåt barn. Barn, bebisar, födsel står inte nämnt alls. Det är väldigt sakligt och faktamässigt. Information om riskerna som följer.

Och självklart känner jag en viss oro, även om jag givetvis är tacksam att möjligheten finns. I vårt fall hade det nämligen blivit en väldigt liten familj kvar efter första graviditeten annars. Typ, ingen fru och inget barn.

Så som de flesta andra, antar jag, både jag längtar och bävar för dagen då det man kallat magen ska "förvandlas" till en bebis..

Det skiljer nog inte nåt större där, oavsett om det sker med kejsarsnitt eller på "riktigt" vis.. :o)

vad man göra en skittråkig dag...

Den här dagen går kanske inte till historien som den absolut roligaste. Men det är helt ok. Alla dagar kan inte, och ska nog inte vara helt underbara, fantastiska, mysiga, overkliga...
Utan dalar, inga toppar...

Men vi (jag skriver vi, fastän jag själv nästan inte är delaktig mer än i tanken...) har hunnit med en del ändå; klippt gräset, målat lite mer i köket, tvättat, plockat hallon m.m.

Storasyster fick ett ryck och ville göra saft. Men eftersom vår trädgård är i stort sett skövlad på allt som skulle kunna göras saft på, fick vi komma på nåt annat... nämligen...

Citronsaft;

3 citroner, skal + saft

2dl socker

9dl vatten

Citronerna skalades, skalet lades i en skål tillsammans med sockret. Vattnet kokades upp och hälldes över skalen. Saften fick svalna och blandades med citronsaften från de tre citronerna. Sila och njut!

Lillasyster har sitt eget knep för att sätta lite guldkant på vardagen... allt blir lite roligare i högklackat!

surkärring?

Jag tog en dusch sent igår kväll och för en gångs skull kom jag ihåg att smörja in mig efteråt, vilket jag borde göra varje gång, för jag är lite utav en torris.... men nu är jag lite rädd om brännan, här ska inte fnasas av nåt brunt skinn i onödan.
Mina andra barn är födda i december och i mars, när jag varit som allra blekast. Nästan blåvit... Sett bedrövlig ut på alla BB-kort. Den här gången känner jag mig mer eländig än nånsin, men jag ska göra det solbränd iallafall....
Vad var det jag skulle säga nu då? Jo, jag smörjde in mig... med LdB, och just det, blev lite nostalgisk över det här med dofter. Dofter från när man var barn.
Min mamma tuggade alltid Toy, smörjde händerna med Atrix och hade Lypsyl. Det är sköna dofter tycker jag, än idag. De känns trygga på nåt vis. Min pappa hade en parfym av Karl Lagerfeld, som jag gillade. En av mina mostrar använde sk ölschampo från Clairol, det luktade gott minns jag.
En annan favorit var när man cyklat hem från skolbussen och möttes av doften av hembakt i hallen.

Iallafall så stod jag där och undrade lite över vilka dofter mina egna barn ska komma att minnas... då sveper sonen förbi, stannar till, rynkar på näsan...
"mamma, vad har du gjort, det luktar sur mjölk?"....

Att lägga till på min "att-göra-lista":
*köp ny hudlotion

det kunde man ju inte tro

att det skulle bli en sån härlig sommardag vid sjön idag?
Efter en pissig nattsömn, ett lätt mulet morgonväder (det matchade mitt humör perfekt) sprack det upp i solsken och vi bestämde oss för att dra till stranden, även om det inte var så jättehett i vinden. Men väl framme var det helt underbart! Magen smörjd med solskyddsfaktor 50....

MS bägge systrar var där, vilket alltid är härligt. Dessutom lite kusiner. Och en nästan nyfödd liten krabat. Att man kan vara så liten? Och söt.

Sen hade vi två tjejer som tyckte det verkade som en bra idé att bada i regnponchos från Liseberg. Jag fick aldrig helt klart för mig varför? Men de hade kul... :o)

själv - är bäste dräng...

goda och dåliga nyheter

Men vi börjar väl med de goda? Ja. Här nedanför ser ni resultatet av min tvångsmässiga måndagsvägning, noga införd i det lika tvångsmässiga diagrammet... det ser väl inte så tokigt ut? Det är stabila 15kg som jag har gått upp nu. Men det pekar inte starkt uppför iallafall, och det känns rätt bra. Då kan jag kanske stå ut med garderoben de sista veckorna. Men man vet ju aldrig, som ni kan se är det "bara" v 36 ännu... allt kan hända.

och så till de mindre goda nyheterna då...

Växten på lekstugan. En vecka gammal, knappt.... det ser inte ljust ut....

För övrigt beställs tapeterna idag, slaven är ivägskickad på uppdraget...

en liten grej bara

Jag vet att pratar mycket. Ibland för mycket. Inte alltför sällan. Ganska högt. Om oväsentliga saker. Ironi och sarkasm. Men det finns ord som jag inte använder så ofta. Ord som är stora. Ord som talar om hjärta. Kärlek. Uppmuntran. Jag tänker att om jag använder dem för ofta, så tappar de sin betydelse. Att de blir utslitna och inte betyder lika mycket. Så jag säger antagligen alldeles för sällan till de människor jag har runt mig hur mycket jag tycker om dem. Familj. Familj och vänner.

Jag tänker att de vet det ändå. Jag hoppas att de vet det ändå. För så är det. Jag tycker om er. Älskar er.

Men ni vet... väl?

nu så..

Nu är det söndag kväll, klockan är snart läggdags, halv tolv eller nåt... jag sitter i tv.soffan och ser på CSI New York i ett par av MS kalsonger(nej, NEJ, ingen bikinivariant, my god, släpp den tanken), in en stor skön tröja, utan BH och trivs med livet....
Det är inte snyggt, inget matchar, men vem bryr sig i detta läget, det är skönt.

Så ja.... dagen som började lite segt, blev helt ok till slut. Men det finns inga bilder av det, det kan jag säga med en gång. Det förstår ni nästan själv.

Här har det regnat hela dagen, olika mycket, men konstant. Som sonen överlyckligt sa när han yrvaket tittade ut i morse;
"Oh, idag är det tv-spelsväder!"..

Idag har farmor varit på visit, och bara myst och haft det härligt. Fikat, handlat på Bloms...
Sen bjöd vi oss själva till Malin&Roger, det satt fint att komma hemifrån... ni vet hur det blir när man smågrejar hemma. Man måste täcka över saker, flytta på grejor och det ser allmänt bedrövligt ut. Då är det skönt att bli insläppt hos nån annan ett tag.
Och det är alltid kul att träffas. Jag kan bara hoppas att de tycker att det är lika kul som jag?....

så, nu ska jag bara stå emot frestelsen att äta upp den sista geishan, som är kvar sen Liseberg. Det är ju måndag imorgon... och vägning... ska jag bara skita i allt, och tänka att jag ska ta tag i det senare? eller ska jag försöka lägga band på mig? Har inte alls bestämt mig, det är lite varannan dag....

utsövd?

Man tror ju kanske att man efter en natts hyfsad sömn, ska vakna och känna sig hyfsat pigg i kroppen... va?
Jag har bara varit uppe två gånger i natt, och var alldeles för trött för att känna efter... men Jiiiiises, imorse...
Jag har två vader som knyter sig och som hotar med kramp hela tiden....
Jag har två områden, 10x10cm stora, på vardera sidan/ändan om snittet, som det sticker/spänner/drar/smärtar i....
Jag är öm i underredet som om jag störtat rakt ner på en cykelstång....
Jag är öm i baken, som om jag störtat rakt ner och fått cykelstången på tvären.....
Fet i håret och måste duscha....

Usch... det var ingen rolig dag det här.... det är nu man måste bita ihop och försöka tänka på allt positivt... allt det positiva.... jag ska nog komma på nåt.... joråsåatte....snart så.... ehm..

kan jag återkomma om det kanske?!

oplanerat semesterprojekt - vill ni vara med?

Jag hade "bara" ett litet litet önskemål på vad som skulle behöva göras på årets semester, av min privata slav. Det stora badrummet nere i källaren.
Men då plötsligt hade jag tydligen varit lite otydlig och sagt köket?! Jag tänker inte gnälla om det... bara badrummet blir gjort, inom överskådlig framtid (två veckor?)... Här är det taket som målas första gången. Fulfuru som Simon/Tomas skulle ha sagt.

Här har vi plockat med oss förslag på tapeter till köket. Inte för att ni får bestämma. Men OM ni hade fått, vilken tapet hade ni tyckt varit snyggast?

Randig?

Eller, den här?.. Jag säger inte vilken jag lutar åt.... men det är en av dem (hör och häpna!)

nytt fordon

Idag var vi på gång... här skulle åkas och kollas på bil, på riktigt, på nära håll. Sitta i, känna på, lukta på, prova, trycka på knappar, lyssna på blinkersljud, kolla lack..... Efter veckor, månader av surfande på nätet....
Ja, alltså jag skulle inte åka nånstans, det skulle MS göra. Jag skulle vara hemma och liksom heja på... (och jag hoppades i smyg att han skulle slå till... )

Bara som en sista liten koll, eftersom det var i Lidköping bilen fanns, ringde han för att kolla att den var kvar (jag suckade, varför skulle den inte vara det? Det är semestertider och bilen har varit till salu lääääänge.... kom loss, nu! kvinnligt himlande med ögonen....)
Men SJÄLVKLART hade aset gått och blivit sålt igår eftermiddag!!

Oddsen för det?!


Men ni vet hur det är, när man liksom är på gång. När man bestämt sig för att spendera.. då är det lite svårt att ställa om/in.... så han fick åka iväg en sväng ändå. Och kom hem med ett annat slags fordon.
En gräsklippare som barnen kan släppas lös med... mer på tema barnarbete i familjen alltså. Hurra.

varför?

om jag snurrar runt lite på internet, så hittar man en hel del kändisbloggar. Inte så konstigt. Men flera av dem, inte minst Katrin Z's, verkar ha gjort det till nåt slags eget uppdrag att skriva ner/dissa/håna Marcus Birro.

Det är politiskt korrekt att säga utan vidare att han är dum i huvudet, pretentiös, deprimerad, massmedial hora, märkvärdig eller vad ni vill. Utan att behöva ange någon egentlig anledning. Känner alla honom, så att de vet vad de pratar om? Vad är det han har gjort?

Jag är inte nån speciellt, hur ska man säga, poetisk person. Jag har svårt att ta till mig när språket är för utsmycket, när man ska förstå genom att läsa mellan raderna. När det är för mycket symboler och känslor ska beskrivas med svåra ord jag knappt kan stava.

Av den anledningen har jag svårt att koncentrera mig längre än 20 sekunder när Björn Ranelid pratar(han är rätt underhållande och underbar på sitt sätt). Jag är en för enkel människa helt enkelt.

Jag tycker om när det är rakt och direkt. Jag har inte några favoritdikter, som jag kan citera och identifiera mig med. Mina favoritcitat är enkla och korta.

"Skratta åt eländet"

"Kärlek är, vad kärlek gör" m.fl.

Jag håller inte med Marcus Birro i allt han säger, eller tycker, när han sitter i den ena tv-soffan efter den andra. Den ena tv-studion efter den andra. Fotboll och debatter. Och jag kan också bli trött på hans mörka ringar under ögonen. Sover han aldrig, karln?

Men jag tycker om sättet han skriver på, för jag förstår. Och han känns ärlig. Han erkänner sig som en människa med fel och brister, även de fula, inte bara de man själv, lätt igenkännande med ett leende på läpparna, kan tycka är komiska. Erkänner svartsjuka, bekräftelsebehov, maniskhet, relationsbekymmer, kärlek...

Ja, jag vet inte. Jag känner inte honom, men det han skriver, kan jag förstå. Och det räcker väl? Måste jag ha en åsikt om honom som person också? Eller är det bara hormonerna, som spökar nu igen? :o)

http://blogg.passagen.se/marcusbirro/

Här är en länk till en av hans bloggar "Vägen till kärlek"

om det smittar...

Igår var det sagt att det skulle bli bara moln och regn. Och det stämde, iallafall mellan 07.00-08.30... sen var det sol!
Men vi hade redan bestämt att vi skulle ta en liten tripp till 3-stads Lekland.... så det gjorde vi!

Döm om vår förvåning när yngste kusin PP från Uddevalla svischar förbi bland alla andra svettiga ungar... "men, men... var inte det?!"..
Jo, det var det! Så det blev en spontan kusinträff också, så perfekt! Men självklart har vi inte kort på syrran och hennes svettiga godingar.. jag har ju sånt fotoflyt nu... Men det är jag uppenbarligen inte ensam om... denna utflykt lämnade jag över kameran till MS i hopp om bättre bilder...här är Lillebror (eller storebror, och ibland även kallad sonen.... måste komma på nåt mer stabilt åt stackarn)... bra bild. Heh he! Bra bild.

Här har vi systrarna.. inte illa att de iallafall har fastnat och inte är suddiga....

i bollhavet... eller hav och hav, en massa bollar...

tillräckligt många för att det skulle vara svårt att få till ett kort....

blocket

Har ju suttit ett antal timmar framför datorn och letat runt efter lämplig bil. Inte alltför sällan på blocket.se...Och det kanske bara är jag....
men är det en bra idé att lägga ut en kontaktannons på mötesplatsen.se?
Så fort man kommit in på blocket, så finns det små kort, alias med ålder och stad....
Mr Capricorn, MacAllan, Söderbönan...
Jag lägger ingen värdering i att man använder sig av kontaktannons, det skulle jag antagligen göra själv, om det skulle bli nödvändigt. Efter dryga 20 år vet jag inte längre hur man gör, eller hur spelet spelas...

Men själva grejen, att få sin bild eller annons upplagd, precis bredvid en begagnad bokhyllan Billy, en riktigt begagnad Chevrolet i delar för 500:-, en begagnad frimärkssamling, begagnade barnvagnar, begagnade furusängar, skötbord, brudklänningar, begagnat, begagnat, begagnat och så lite mera begagnat..?
Ger det rätt vibbar? Ja, jag vet inte...

Men det är kanske bara jag?...

apropå kroppsspråk...

sonen, visade mig denna..... hur han hittat den, vet jag inte...

http://www.youtube.com/watch?v=86AJje3ElDc

mer lekstuga

Det är tydligen i den här storleken saker och ting ska vara för att det ska bli nånting gjort... Nu är det vitmålat och med grå vindskivor, knutar och dörr.... och se, till och med en blomma har jag fått tag på... (vi ska inte ha nån tävling om hur länge den lever...)

här äts det kvällsmat, macka och drickyoghurt... som ni ser har jag garderat mig med krukväxten i fönstret. Den kan inte dö. Väry praktiskt.

det här med gener...

det är säkert hormonerna, men jag studerade våra hittills tre födda barn, och upptäckte följande;
Barn nr 1 = högerfotad och vänsterhänt
Barn nr 2 = vänsterfotad och högerhänt
Barn nr 3 = högerfotad och högerhänt

vad blir barn nr 4?

Det finns ju bara en kombination kvar, eller?
Vänsterfotad och vänsterhänt...

Eller tänker jag fel här?.. Jag hade ju inte precis rätt om våra malar i akvariet...

(Båda deras föräldrar är högerfotade och högerhänta....)

barnarbete!

Minns ni den här? Jag tycker den är sjukt rolig...

Jag är för barnarbete, iallafall när det görs så här bra... :o)

när det regnade igår, fixade vi vår bostadssituation

Det skulle ju inte bli kanonväder på lördagen, det hade jag koll på. Men jag hoppades nånstans att det skulle bli uppehåll så att jag kunde börja olja altanen... det blev aldrig gjort ifjol eftersom det började regna på Kanalyran och sen aldrig slutade....
Men det började regna vid 9-tiden och då låg jag fortfarande och läste i min deckare... den har jag läst ut nu förresten. (Den var inte alltför pjåkig;Tre sekunder, av Roslund&Hellström)

Men det fanns en lekstuga att hämta ute på Grinstadslätten....
Så här såg vår trädgård ut före... ni vet jordgubbarna och hallonen, de finns inte mer... very praktiskt, att ställa nåt över, för att slippa göra iordning det.... ett dött plommonträd fick också stryka på foten. Dött plommonträd = lite mer ved till braskaminen i vinter. Det är bra. Men jag hade ju gärna haft mogna plommon i augusti/september också, fast trädet frågade aldrig utan bara bestämde sig för att dö.

med min livliga fantasi, såg jag framför mig hur det lilla söta huset skulle slå frivolter ner från lastaren och landa på högkant på gatan. Eller i flisor i en hög (vilket helt säkert hänt om jag suttit bakom spakarna, spakarna, säger man så?)(uppväxt på landet men har aldrig kört en traktor, nu räcker det med parenteser)... Men det gick bra...

Och nästan på plats... otur för Markus äldre bror, men tur för oss, fick han också hjälpa till. Och Markus pappa syns också lite i bild, iallafall en del av honom.

Nu behöver vi alltså inte bygga ut eller leta efter nytt hus, vi skulle kunna flytta ut vårt sovrum dit på direkten, och ha löst hela grejen. Det är nämligen klickgolv, träpanel på insidan, indraget el och dessutom isolerat! Va, vad sägs om det?!

Så var har vi fått tag på en sån rackarns bra lekstuga, undrar kanske nån? Den har barnens farfar byggt, för hand, helt själv, vilket är smått otroligt.

Och det är nästan lite jobbigt att ta emot nåt så fint, hur kan man säga tack, eller visa tacksamhet tillräckligt?

Kaffe&fika? Känns ju fjuttigt....

Men vi ska nog komma på nåt, detsamma gäller ju även brorsan som fick hjälpa till (och bli dyblöt) och ytterligare en bror som fick ställa upp och låna ut sin traktor....

Barnen, är överlyckliga och har börjat inreda den med alla möjliga fula möbler jag har gömt på vinden... nej, vi måste nog ytterligare en vända till IKEA är jag rädd(eller glad)....

behöver nog läsa lite mer Naturkunskap

Vi har haft två akvarium, där vi rationaliserade bort det ena och bara har ett kvar. (Den som är sugen på ett litet nybörjar-akvarium på ca 24 liter kan höra av sig)

Jag var ju helt säker på att de båda malarna, som nu skulle samsas tillsammans, var två hanar. Jag har glömt vad jag grundade min stensäkra åsikt på..Nu har vi iallafall fullt med mal-yngel i akvariet. Snacka om att inte ha koll...

Det är vad jag kallar minimalistisk estetik, bara malar i akvariet...

varning, det blir långt...

Visst är det väl härligt med semester? Man gör vad man vill, och skiter i det andra (jag försöker låtsas det iallafall). Man blir helt veckovill, vad är det till exempel för dag idag? Det känns som en, tja vad ska jag hugga till med, en onsdag, men det är fredag. Ser man på, vad ska man mysa med kväll tro?

Vi har haft en städdag hemma, det var inte populärt bland familjens yngre medlemmar, och dessvärre syns det inte längre, så det är väl snart dags igen.

Vi har varit i Åmål och vänt, vi skulle egentligen till Kristinehamn. Men lite sjukdomsbekymmer satte tyvärr stopp för det. Surt. Men när man har fått stanna i Ånimskog, Tösse och flera ställen till, fanns det inte mer att göra.

Vi har varit på Liseberg... här nedanför kommer lite bilder på det; Dagen blev jättelyckad, även om det inte verkade bli så först, eller vad sägs om att Lillasyster spydde ner hela sig, hela sin outfit, favoritsnuttefilten och bilstolen, i sista rondellen innan Lisebergsparkeringen? Och att när vi sanerat bilen, och äntligen är på väg till insläppet, var det som att hela himlen öppnade sig och jag blev plötsligt en tävlande i mrs Wet T-shirt...snyggt.
Det stod "varför kan vi inte bara åka till IKEA istället?" skrivet över hela min panna... men jag sa inget, fast jag är rätt säker på att kroppsspråket avslöjade mig...
Nåväl, vi fixade regnponchos och paraplyer och det första som sen händer är att sonen offrar en 5:-krona och vinner en jättepåse med chips. Trots att vi sagt att vi kan vänta, för det är ju lite jobbigt att dra runt på stora grejor... han struntade i det och blev nöjd ändå, som synes...(och varför skulle han inte det? det var inte hans pengar, eller inte han som fick bära...)

Ni som inte tror att jag talar sanning när jag säger att jag är en helt kass fotograf... här kommer en rad med bevis.. hur fort går Farfars bilar? Hur svårt kan det vara? En tröst i eländet är att det är bilen med röda taket som skulle fastna, och inte den blå... det hade ju varit än värre...

Jag åkte ingenting på Liseberg, om inte rulltrappan räknas... man kan väl säga att förutom att vakta vagnen så hade jag en uppgift, nämligen att ta kort...

Här har jag inte ens hittat rätt kaffekopp..

Lillasysters första kram av en Lisebergskanin, jag tror att det är rätt barn iallafall, hon hade ju en röd tröja, såvitt jag minns... :o)

Storasyster i sällskap med kusinerna Larsson, nästan mitt i bilden. De ser glada och nöjda ut, och det är ju huvudsaken...

Här har vi en som har träffat mitt i prick iallafall... en mås som prickade mig när jag gick i godan ro... varmt och kletigt...

Här satt jag och smög på en kändis. Officiellt väntade jag på familjen som åkte Kaninresan. Men på riktigt var jag en paparazzi... och så bra som det gick sen.... precis när jag tog mod till mig och skulle höja kameran och ta ett kort... ja ni ser ju själva. Så oväntat för att vara mig, inte....

Vem det var? Ser ni inte? Det är ju Ragnar Dahlberg (i grön tröja)!

Markus och Lillebror åkte Kållerado tre gånger och detta är bästa kortet... vad säger man? Nu blir det inga mer kort från Liseberg, vill ni se fina kort, klicka istället på länken till höger "Annas Lycka", där har vi några som kan det här med fotografering, till skillnad från mig.

idag, dagen efter igår, när vi var på Liseberg, har vi vilat upp oss vid sjön. Lite sega efter gårdagen. Skönt att bara kunna slappa, vattnet var riktigt härligt. Sa de som badade... inte jag.

Här avslutar vi med en godnatt puss från storasyster. Hon var mer i vattnet än på land....

Det är märkligt det där, barn, hur mycket de än huttrar, skallrar tänder och har blå läppar, fryser aldrig när man frågar dem....

Jag vet att jag badade massor när jag var barn, och ju äldre jag blivit, och ju mer underhudsfett jag fått, desto mindre badar jag.. knäppt.

Nu ska jag sätta mig i soffan och fortsätta läsa deckaren jag köpte mig idag.....

ha det gott!

sol, vind och vatten

En heldag vid Vänern. Vissa saker vill man hinna med under semestern, för att det ska kännas som just semester. Och en heldag vid denna strand, är en av dem. Sand i bagageutrymmet är en annan.....

Vilken kameravinkel va? Hehe! Vad säger man? Världsklass...

Vad är det man säger, kameran lägger på fem kilo? Ja, det eller hormonerna...

Detta är semester för vissa, en hink, en håv och lite Vänervatten....

Nu tar bloggen ledigt ett par dar, tror jag. Vi åker en sväng och tar inte datorn med oss. Vi ser fram emot lite fiske, lite regn, lite spel, lite mygg, lite tjafs i bilen, mycket trevligt sällskap och mycket god mat.

Och att alla krukväxterna har dött, när vi kommer hem igen :o)

vad tror ni?

Här har jag "rättat till" bilden på mig själv... halshuggit mig.... men nu är det magen som är det viktiga här. I bloggen som inte skulle bli en gravidblogg. Precis. Jo, vad tror ni? Vad blir det för nåt? Ni som har röntgensyn, eller andra egenskaper...
Själv har jag inte nån aning, ingen känsla alls. Magen är ungefär som den varit de andra gångerna och ryggen lika vadderad och röven lika bred. Midjan obefintlig.

måndagsvägning och annat

Magen har gjort ett litet skutt känns det som, eller snarare den som lever rövare där inne. Förut har den känts som en liten "magerdal", det har varit livligt men med små rörelser, små händer, små fötter, smala armar och ben.
Men inte längre. Boff. Nu knör den sig runt, bråkar och gör sig obekväm mest hela tiden.
Vågen visar +1kg sen förra måndagen. Och jag hoppas innerligt att det mesta av det sitter på bebisen och inte på mina innanlår. Men att önska och att få, är två helt olika saker.

Jag önskar mig t.ex. andra fönster, men det verkar inte ske med någon automatik.

Upptäckte häromdagen, eller upptäckte och upptäcte... jag vet ju att på de allra flesta människor så är kroppen lite olika stor. Att man har en stor och en större sida. Om det oftast är höger eller vänster vet jag inte.
I mitt fall är högerfoten något större än vänster, och högerfingrarna är lite större än vänster (märks bara om man kollar med ringarna), men det är ju inte nåt man direkt går och tänker på.
Men så fick jag syn på mig själv i spegeln när jag skulle duscha häromdagen...

Alltså, är det inte meningen att bägge skinkhalvor ska befinna sig på samma våning?!

Det måste vara hormonerna... eller att trosorna var felsydda....uj u uj..

vad jag gör en lördagkväll

Idag har det varit varmt och härligt. Jag tänker inte klaga om det. Det är ju vad man längtat efter i ett halvår, speciellt i vintras när jag var sugen på att låna grannens snöslunga.

Idag var det kalas i Göteborg, och bilder på det kommer senare, har inte hunnit gå igenom dem ännu. Och som ni vet blir de aldrig blir som jag har tänkt, så jag behöver nog kontrollera vilka som går att publicera överhuvudtaget här... :o/

Jag drog nitlotten och fick sitta på solsidan(förmiddagssol) i bilen på vägen ner till Götet, och fick sitta på solsidan (eftermiddagssol) hela vägen hem.
AC:n jobbade på högtryck, men det var som att det inte kom ända fram till mig....

Jag vet inte vad som bäst beskriver min känsla när vi svängde upp på garageuppfarten, kokt gris? Överhettad bakpotatis? Svettig marshmallow?
Oavsett vilket, jag satt hela matchen Uruguay-Tyskland, med fötterna i en balja med iskallt vatten.
Ah, det var skönt....

Så nu undrar jag bara, ledarbänken för Tyskland, använder alla samma tub med hårfärg/toning? De är läskigt lika i hårfärgen. Med sitt jobb, och sin ålder borde de vara gråhåriga, men det är de inte. Rycker de också sina grå hår?

Tänkvärt

"Love is, what love does"

jag som gillar torsdagar

borde ju ha varit i toppform igår.. men icke!
Det var en riktigt dålig dag. En astråkig dag. Den sämsta occh tråkigaste dagen på evigheter.
Är det soligt, kan man åka och bada, fiska eller göra en härlig picknick...
Är det regnigt, kan man göra inomhus picknick, se på film, åka och handla...
Igår var det mittemellan, (eller kanske bocka av saker på den meterlånga "att-göra-innan-bebisen-kommer-listan"-väder) men det fanns inte energi att göra nånting alls...

Jag har inget att gööööööra..... jag oooooorkar inte.... nej, jag är inte suuuur, jag är tröööööttt.....

Det mest upphetsande som hände igår, var när grannen kom ut och beundrade häcken. Så nöjd, med händerna i sidorna.
"Det blir allt bra det här, den repar sig ju fint"...
"Ehm, jo bitvis, kanske"....

Va? Den repar sig fint.... tss...

Jo, jag plockade 12 grå hårstrån igår också. Spännande.

semestrigaste dagen hittills...

En riktigt skön dag, precis som man tänker sig semester; Sol, bad, kex, varm saft, vattenmelon som droppar, korv med bröd, sand, kallt vatten, barn som huttrar men absolut inte fryser, Aftonbladet, kaffe, bullar... Lillasyster har inte hunnit jobba upp nån bränna ännu, är fortfarande skrämmande vintervit. Men det är ju också premiärturen till stranden (förra året räknas inte, då låg hon ju mest i vagnen och degade).

Här har vi precis informerat barnen om att det är dags för hemgång, det är därför alla spelar väldigt upptagna och inte riktigt hör vad vi säger...

(storsjöodjuret badade inte denna gång, inte mer än i egen svett)

porr

husporr... häromdagen när jag totalt led av brist på inspiration men istället nästan druknade i frustration och transpiration beställde jag hem en massa huskataloger... och nu har de kommit (och det är inte ens alla, mer är på gång)!
Herre Jisses, här ska bläddras, nötas sidor, vikas hörn....